Nytt jobb - nya rutiner och välkommen tillbaka Julia

Nu har jag gjort mina första sju arbetsdagar på nya jobbet och jag måste säga att det känns bra! Det är en viss omställning med mer arbetsplatsbunden tid och längre resor än till förra jobbet men i övrigt är det bara plus. Jag trivs med de nya kollegorna, eleverna och stämningen på skolan. Så även om det gick runt i huvudet av alla nya system och namn i förra veckan var det helt rätt beslut att hoppa på detta äventyr. Det är flera år sen jag känt mig inspirerad och sett fram emot att gå till jobbet och det gör jag nu. 

I och med vintertiden är det ju obönhörligen svart som i en säck när jag kommer hem om dagarna så jag insåg ganska snabbt att jag behövde förstärka teamet med ytterligare en ryttare som kan hjälpa mig med konditionsträning i vardagen. Amanda kommer fortsätta rida men vi ska satsa på att även åka en del till ridhus. Dels för att hålla igång hoppningen över vinter, planen är att Tingla ska tävla lokalt i vår. Men också för att miljöträna Qharma, åka till olika ridhus och träna i olika miljöer. 

Jag la ut en liten blänkare på mitt instagram och facebook och förra veckan provred två tjejer Qharma. Jag brukar säga att Qharma väljer sina människor. Hon tittar liksom värderande på dem och bestämmer sig ganska snabbt för vad hon tycker om dem. Hon är aldrig dum men det syns på hela hennes hållning och hur hon rör sig vad hon anser om ryttaren. 

Ryttare nummer två som provade var Julia som red Mirang hos mig flera år. Julia och Mirang var verkligen som ler och långhalm. Mirang var nog ännu mer som Qharma när det gäller att välja sina människor. Hon kunde gå horribelt dåligt under riktigt meriterade ryttare samtidigt som hon kunde dansa fram med betydligt mer oriutinerade bara för att hon gillade dem. Nu är det ju över fem år sen Mirang vandrade vidare men hon var nog det "mesta sto" jag haft så jag hade mina förhoppningar att Qharma och Julia skulle klicka. 



När vi gick för att hämta hästarna i hagen kom de galopperande. Qharma sprang förbi mig och tvärstannade framför Julia och liksom sa hej kompis! Och nog gick det bra för Julia att rida Qharma! Vi hade en härlig tur tillsammans i skogen precis som förr i tiden. Qharma såg så fin ut med Julia och båda strålade av glädje efter busgaloppen. Så jag säger välkommen tillbaka Julia!






Julia och Mirang 

Förutom dessa två provritter har de senaste nio dagarna även bjudit på en hel del annan konditionsträning med hästarna. Tävlingarna är slut och just nu rider/kör jag mest ut en period. Amanda och jag hade ett riktigt härligt långpass på berget i pannlampans sken i onsdags. Jag red Qharma och Amanda red Tingla. Qharma har aldrig ridits där förut och det är en del att titta på efter vägen dit men hon skötte sig jättebra. Det märktes att backarna sög rejält på henne så vi ska helt klart lägga in mer av den här typen av träning framöver, det kommer bygga den styrka hon behöver för att debutera LB 2019. 

Jag har även ridit Qharma ett längre pass med framskritt ute och sen trim på ridbanan, tömkört ett pass på ängen och så fick hon haka på Bella ut i skogen i dag, powerwalk med Micke. Tingla har jag ridit ytterligare ett pass på berget med samt att vi körde henne med maratonvagnen i dag - superkul trots det trista vädret! 



Bella och Viva trappar ner mot vintervila. Jag har tömkört Viva två korta pass (ca 10 min) ensam ute samt Bella ett dryga halvtimmen långt pass ute i sällskap av Qharma. Båda är där jag vill att de ska vara i sin utbildning och jag kan nu med gott samvete låta dem vila en period. Kanske kommer jag att hitta på nåt med dem nån helg om andan faller på, annars får de nog vara fram till jullovet. Båda känns väldigt trygga i tömkörningen och vi kommer fortsätta mot inkörning under nästa år. 



Lusse är den av hästarna som jobbat hårdast på sistone. Han har ridits av mig på SRK en gång, tömkörts av mig i skogen plus på ängen i Jättendal en gång, ridits ut i skogen i Jättendal av mig en gång, ridits ut i skogen av Helena två gånger samt ridits ut i skogen av mamma två gånger. Sju pass på nio dagar, ingen rast och ingen ro! Han börjar äntligen gå ner i vikt och kondisen är strålande. Det är en hel del bus som bubblar under ytan och han känns över huvud taget jättefin just nu. I morgon ska vi trimma för Ingrid igen. Det ser jag fram emot, det var tre veckor sen sist. Först var jag på fortbildning och sen var det ryggskottet som spökade men nu är vi på banan igen! 


Vidar 

En annan rolig grej som hänt är att jag provred Vidar Halsnaes förra helgen. En väldigt välriden, trygg fyraåring med härlig energi! Jag blev lite nostalgisk för han påminnde mig en hel del om Ingvar vilket ju inte är så konstigt, de är ju bröder. 


Ingvar 

Jag avslutar med ytterligare lite nostalgi, en bild på Vivan som jag fick av mamma i veckan. Tänk att hon varit så liten. 




11 nov 2018