Seger nummer två för Izabell och Tingla
Sist jag skrev för tre veckor sedan var jag stolt för Izabell och Tingla hade vunnit sin gemensamma debut. Och lika bra gick det faktiskt i deras andra gemensamma start förra helgen, seger igen! Denna gång red de LB.1 och fick 64.28% och jättefin kritik om positiv häst med god energi som visades mjukt. De låg på 6.5-7.0 på alla delar Tingla inte blev för het, där blev det sexor. Domaren tyckte hon blev lite laddad mot slutet och det får jag hålla med om men jag följde ritten igenom med ett brett leende. Hon är så härlig med all sin energi och vilja, min Tingla. Och Izabell matchar henne så fint. Det är inte helt enkelt för även om hon är rutinerad och välskolad är hon känslig med mycket motor och när hon blir het är marginalerna hårfina. Då gäller det att både våga inverka och vara mjuk.
Det är roligt att vara ute med Tingla. Hon gör mig glad oavsett jag är på marken, på hennes rygg eller i en vagn bakom henne. Jag har anmält oss till en start i WE i slutet av maj så det är dags att börja träna lite hinder igen. Ridbanan är bar och harvad ett par gånger så där går det jättebra att trimma i alla gångarter. Skönt, eftersom underlaget ute fortfarande är lite mellan säsonger. Vi har ett par grusvägssnuttar man kan trava och galoppera på, annars är det fortfarande asfalten som gäller förutom de ställen det finns en vägren med grus som erbjuder lite högre växlar.
Tingla är också anmäld till ytterligare en dressyrstart med Izabell samt en med Amanda på samma meeting i maj. Vi får se om det krockar med fölning bara. Viva har nu gått 336 dygn men är inte på g ännu. Jag tror hon tycker det är för kallt ute för allt avstannade när kyla och snö kom tillbaka. Nu väntar ytterligare en vecka med kallväder men sen ska det vända. Vivan mår fint i alla fall, solar, äter och busar en hel del med Irma. Vi har plockat av henne framskorna igen och nu fungerade det fint. 
Tingla har gått ganska blandat jobb. Ett ridhuspass med Izabell där de tränade programmet inför tävlingen. Två dressyrpass med mig här hemma. En tävlingsdag i dressyr med Izabell och en körtur med mig och Micke som groom. Det var i går. Himmel som vi längtat! Jag har inte vågat köra nåt i vinter för timmerbilarna har gått skytteltrafik. Även om hon är trafiksäker tycker jag inte det är kul att möta dem i vagn när vägen är smalare som den blir om vintern. Men vägen är bredare igen i takt med att det tinat och just nu kör de inte helger så vi passade på. Sen har hon tuffat ut på sina uteritter i vanlig ordning, fyra med mig, en med Helena, tre med Izabell och så två promenader vid hand. Jag går en del med hästarna just nu när det ändå är mer skritt på agendan. Bra att bygga lite eget flås!
Bella har landat lite i takt med att vintern börjar släppa sitt grepp. Absolut pigg men inte så där överladdad som hon ofta är under den kyligaste perioden. Hon har gått ett dressyrpass med mig, två pass på töm (väldigt rolig häst att tömköra!), tre promenader och nio uteritter varav tre med Izabell och resten med mig. Vi har fortsatt utvidga de egna uteritterna och det har gått bra.
Irma har haft en vilovecka men förutom den har hon ridits tre gånger, gått ett pass på töm, lösgalopperats en gång och gått tre promenader. Innan vilan kändes hon lite trött i kroppen men hon återhämtade sig snabbt och busade av sig inte mindre än två framskor i hagen på fem dagar så nu får hon rulla på igen fast i huvudsak motion utan ryttare. 
Lusse har gått åtta uteritter med mamma och fyra med mig. Skogen i Jättendal har äntligen börjat tina fram i sakta mak så förra helgen tog vi första turen på tre månader i skogen bakom snickeriet. Det var efterlängtat. Tänk om man bodde så man kunde nyttja skogen året om. Jag vill minnas att man kunde det när jag var barn så det måste vara mer snö nu. Temperaturväxlingarna är också ett problem, det blir sån skare när det växlar mellan regn och -30 och den kan man inte trussa upp stigar i.
Jag hade en riktigt rolig förmiddag i går, dejtade Livar och Vidar i sällskap av Amanda och Helena. Jag började med att rida Livar en stund. Han har fått en dressyrsadel och rörde sig väldigt mycket mer i den än hoppsadeln. Jag känner så himla mycket av Kronos i honom fast med Tinglas outsinliga källa av energi. Det kan alltid gå lite snabbare! Att se filmerna när jag red honom gjorde mig också så stolt. Den där helt fantastiska hästen har jag fött upp. 
Efter drygt en kvart var det Vidars tur. Jag red honom på en träning för Issa för fem veckor sen och planen var att starta honom i LA.3 helgen därpå men han blev halt i samband med skoning. Hältan gick snabbt över men starten missade vi ju. Jag har inte suttit på honom sen dess men verktygen jag fick på träningen mindes jag och vi fick riktigt bra snurr på allt tillsammans detta pass. Vi är anmälda till en ny start om två veckor, samma tävling som Tingla är anmäld till med Izabell och Amanda. Amanda och jag står som reserver men jag hoppas några ska stryka sig så vi kommer med.
Det är verkligen full rulle på jobbet nu men vardagen med hästarna får mig kliva ur hjulet. Jag älskar känslan av att vara i nuet som det blir med hästarna. De är friskvård på nåt vis. Fast de innebär mycket jobb ger de mig också ro. 
