NM 2019 och glädjs med Amanda

NM för Fjordhäst går vartannat år. 2015 då det gick i Sverige var jag med på Lucidor individuellt. 2017 då det gick i Norge var jag med på Ingvar individuellt och var även uttagen i ett lag som ströks p.g.a. körhästen blev halt.

2019 går det i Danmark och det är många som frågat om jag satsar på att få ansöka om att åka dit men det kommer jag inte att göra. Det är bara Lucidor av mina hästar som går de klasserna och jag tycker inte det känns schysst att utsätta honom som jag inte tränar och kan matcha på heltid för detta. En resa på totalt cirka 260 mil, tävla i klasser som är på den högsta nivå han tävlar här hemma. En sådan resa vill jag bara göra med en häst jag har möjligheten att sätta i maximal kondition och förutsättningar att kunna prestera. Så Lucidor blir kvar hemma i Norrland men jag kommer att åka dit och heja på alla svenskar och drömma om att rida i Danmark i framtiden på något av mina ston. Lite extra kul vore det ju att låta Bella återvända till sitt moderland för att tävla.

Veckan har rullat på med mildare väder vilket är både negativt och positivt. Positivt för att snödjupet på ridbanan minskat markant. Ännu är det inte i närheten av att det ska funka att rida där (cirka 50 cm skarsnö) men det minskar dag för dag. Jag längtar så mycket efter att trimma på banan. Till nästa vinter måste vi finna en lösning så vi kan skotta själva och även ordna belysning. Det skulle göra så mycket för både motivationen och nivån på träning om jag kunde trimma hemma ett par kvällar i veckan.

Isen breder ut sig över gårdsplan och till viss del över byvägen. Den skogsstig vi håller öppen är nu väldigt tung att rida på men vi lägger halva passet där och halva efter vägen. Snödjupet på den töar ju också även om det går sakta. Något som är härligt är att det i alla fall är ljusare, både på morgonen och när jag åker hem från jobbet. 



Måndag red jag ut med Julia, det funkade bra med båda hästarna. I början på veckan var det fortfarande kallt och isen hade inte intagit gårdsplanen så på tisdagen valde jag att tömköra Qharma. Vi körde först efter vägen och sen en stund på parkeringen i alla gångarter och hon var jättefin! Onsdag red jag ut Tingla, ett pass med backträning. Torsdag kom Julia igen och vi red samma runda som på måndagen, funkade lika bra. Fredag vilade båda för jag var i Jättendal till ganska sent på kvällen. 



Lördag morgon for vi ner med Qharma till ridhuset för ett trimpass. Det var länge sen vi var där sist och hon var rätt het och la sig på i handen. Detta tror jag även beror på att jag testade en kombo jag inte ridit så mycket på hemma, golden wing bett och engelsk nosgrimma, och det var inte ett vinnande koncept på henne så nästa gång kör jag på det jag vet att hon trivs med. Vi kunde i alla fall enas om hur gas och broms ska hanteras innan jag nöjde mig efter 50 min och det som var positivt var att hon inte blev minsta bromsig eller envis. 



Lite senare på dagen var det dags att besöka SRK igen, nu med Tingla i släpet. Amanda skulle nämligen rida Tingla och Vidar i en klubbtävling, 60 cm inverkansridning. Vidar var försten ut och satte en prydlig nolla. Jag är så imponerad av den hästen, han är verkligen klok. Framridningen var 8 st på 20 x 40 m eftersom ridskoleponnyerna inte har bakskor. Ganska rörigt med andra ord. In på banan och det var mycket publik, några karaktärshinder och två hästar inne på banan. Han är ändock inte ens fem år fyllda men han betedde sig som han gjort detta massor av gånger. Jag är så glad för Amandas skull att hon fått en häst som kan ge henne de resultat hon förtjänar. Hon har alltid haft väldigt fin känsla och en bra grundsits men då hennes ponny varit svår har inte resultaten kommit i samma nivå som hon själv presterat alla gånger. Vår kloka hästlärare på skolan sa till eleverna att de måste skilja på prestation och resultat. Man kan göra en bra prestation utifrån förutsättningarna men det kanske för den skull inte blir ett bra resultat. Eller så kan man vinna en klass fast man presterade under sin förväntade nivå, då nivån på klassen var svag. Oavsett vad så är det skönt för ryttarsjälvförtroendet att göra bra resultat mellan varven och det ger Vidar verkligen Amanda. 

Så här såg debuten ut: 
https://www.youtube.com/watch?v=X-6d_Ht3TKc

Sen var det Tinglas tur. Det är nåt speciellt med Tingla och Amanda, de passar helt enkelt väldigt bra ihop. Nu var det ganska lugnt inne på framridningen (vi valde att gå in då det var fem ekipage kvar där inne, red fram resten ute) och hon dansade fram som en högklassig dressyrponny och sprången på värmningshindren var superfina. 

Inne på banan var hon lugnare än sist men det syntes att hon fortfarande tittade till på hindren och behövde lite support. Precis som sist felfri ända till näst sista hindret som var en oxer med vågplanka. Den här gången var Amanda mer bestämd och hon tog den i andra försöket. Med mer rutin tror jag det här ger sig och flytet i den här rundan var super. Nu har vi anmält till pay and jump två klasser nästa helg. Känns det ok ska vi prova en lokal 70 cm, annars får hon träna mer på klubbtävlingar och pay and jumps på 60 cm. Tingla och Amanda: 

https://www.youtube.com/watch?v=ruFFHrU7lHU

I dag har jag varit på överdomarkurs. Jag hann hem medan det fortfarande var lite dagsljus kvar och tog en promenad/joggingtur med Qharma som var glad och positiv. Tingla fick vila i dag. 



Lucidor har jobbat hela veckan. I måndags red jag honom för Ingrid. Äntligen får man väl säga! Han var superfin. Sen red mamma i skogen tisdag och onsdag. Vilodag torsdag och fredag red jag ut en pigg kille som skötte sig bra även om det pös lite ur öronen på honom vid skotermöte. Vila lördag och i dag har Helena varit ute på honom. Då pös det både ur öronen och under hovarna enligt rapport. I morgon blir det ridhustrim så han får galoppera av sig rejält! 

Jag skulle helst vilja snabbspola den här perioden en månad men det är bara att ta det dag för dag och hitta guldkornen i vardagen. Förr eller senare blir det vår! 



 








17 Feb 2019