Grattis Tingla på 2-årsdagen
I dag fyller Tingla 2 år och jag har haft henne hos mig i lite drygt 1 år och 2 veckor. Första gången jag såg Tingla på bild var hösten 2011. Då var jag inte alls spekulant på en Fjording men såg annonsen på henne av en slump. Jag minns att jag fastnade för henne på bilden och tänkte att hon var väldigt fin. Några månader senare hade jag insett att jag behövde en tredje häst eftersom Mirang inte klarade av att vara ensam hemma då Shira for på tävling, träning osv. Så då jag såg en annons på henne igen och insåg att det var samma häst så var jag ganska snabb med att bestämma mig. Det är ett beslut jag aldrig ångrat. Jag tycker Tingla är störtskön. Hon är en enorm personlighet. En häst att ha roligt med. Alltid med på alla upptåg och totalt orädd.
Tingla -blivande bruksridningsämne? Kan redan nu gå i trappor! (bild från i torsdags)
Nu har våren sent om sider börjat komma till Norrland. Förra helgen försvann isen/snön från backen ner till vägen så det börjar äntligen gå att ta ut små oskodda hästar på motionsrunda igen. Det har jag firat med en promenad och en tömkörningsrunda på dryga halvtimmen med Tingelingen och två kortare promenader med Qharma. Det är ca 2 månader sen jag tömkörde Tingla men som vanligt är det ju aldrig några problem med henne. Gå över bro med forsande vatten, möte med flera bilar och en motorcykel samt lite blåst är ju saker som inte hejdar en Super-Tingla! Vi skrittade och travade en del och hon är hemskt fin på töm tycker jag. Aldrig stark, lätt att svänga, stanna, starta. Otroligt lyhörd. Dessutom är hon nog den enda häst jag vet som suckar och börjar gå saktare då man vänder. Livet är ett äventyr och att gå hem till tryggheten är tråkigt, tycker Tingla.
Qharma har som sagt också fått jobba lite. Två tiominuters promenader har vi gått på. Inte så mycket men man ska börja någonstans och det här känns lagom för henne just nu då jag inte vill ta ut henne i trafiken ännu. I onsdags var hon ganska spänd men trippade snällt på efter matte. I dag tyckte hon nog att hon kunde det här så hon testade att stanna redan på stallplan och småstegra sig lite. Tyvärr för hennes del så är hon bara en söt ullplutt i mina ögon som jag inte blir direkt skrämd av så jag bara korrigerar henne mjukt men bestämt och då går hon. Hon testade att stanna upp ett par ggr till sen också. Hon tycker det är lite läskigt med bäcken som porlar och forsar brevid vägen och speciellt då man ska gå över den lilla bron. Men jag tycker ändå den här promenaden var ännu bättre än i onsdags för hon tog mina korrigeringar bra och blev inte upprörd och på hemvägen var hon idel välvilja och gick avspänt och lugnt över bron. Vi övade lite halter också och hon stog stilla i dem. I onsdags var hon lite stressad hemöver, hade brått hem till kompisarna.
I dag var hon också lugn och nöjd med att ha bara halvblodskompisarna i stallet då Tingla försvann på sin runda. Hon har ju varit väldigt bunden till Tingla som är hennes trygghet. Men det känns som det kommer ge sig rätt lätt nu då jag börjar ta ut dem en och en mer regelbundet. Jag är glad att jag köpt just ettåringar för då har jag möjligheten att forma dem själv från början. Jag tycker det är svårare om man köper t.ex. en treåring som inte gjort så mycket och så ska man strax börja rida på den och man har inte alls hunnit bygga upp samma relation med hästen som jag kommer att ha hunnit göra med Tingla & Qharma innan det är dags att kliva upp på deras ryggar.
En liten filmsnutt på Qharma från i torsdags finns här. Hon är hemskt fin tycker jag! Snygg resning, långbent modell och mycket utstrålning.
https://www.facebook.com/moa.belin?ref=tn_tnmn!/photo.php?v=10151442892927815#!/photo.php?v=10151442892927815
I dag har jag även ridit Lusse på ridbanan i Jättendal samt Mirang med Shira som handhäst så alla fem är motionerade. Nåt ska man ju roa sig med då man är bowlingänka. Lusse fick ett pass med mycket fokus på galoppen. Det är den som behöver stärkas inför kommande LA-starter. Han var ganska laddad i början då det blåste en del och det var mycket folk och flera andra hästar varav bl.a. en shettis på banan. Jag tror inte han sett en shettis förut. Egentligen vet jag inte varför alla hästar är så skeptiska mot just dessa små individer av samma art, men det är de. Hur som helst känns det jättebra att Lusse stannar hos mig i de lägen han känns som han egentligen skulle vilja fly. Jag hoppas att jag och Qharma också ska få den fina relation som jag och Lusse har i framtiden. I slutet av passet testade Lusse och jag bruksridningsbron. Han är inte alls tveksam till den nu. Kul! Vi kanske ska testa på lite bruksridning igen framöver?
