Finns det "riktiga hästmänniskor" bland ungdomarna?

Jag jobbar och jobbar och har startat nedräkningen mot mitt nya jobb. Om drygt tre veckor är det dags och det ska bli spännande att möta nya kollegor och elever. Något jag tänkt på om höstarna då arbetsbelastningen varit hög är att det finns nog inget så effektivt sätt att få en individ att tappa glädjen för sitt jobb som att utsätta hen för en arbetssituation hen omöjligt kan lyckas med. Känslan av otillräcklighet förlamar. 

Jag tänker att det är samma sak med hästar. Att t.ex. gå upp en klass som innehåller rörelser och linjer man inte ens har förutsättningarna att lyckas med på träning beroende på bristande styrka tycker jag är respektlöst mot sin tävlingsparter, hästen. Visst ska man våga prova nya klasser men det måste vara inom rimliga gränser. Att gå in i en klass och testa för att se hur långt ifrån 60% man kommer tycker jag inte känns schysst. Allt kan hända på tävling pga spänningar och nerver men man bör ju rimligen ligga på en godkänd nivå när man rider igenom det hela hemma för sin tränare. Man slår förvisso inte ihjäl sig rent fysiskt när man misslyckas i dressyr men att knäcka självförtroendet hos sin häst och kanske sig själv är ju inte heller så lyckat. Fram för schyssta förutsättningar, både för folk och fä för att kunna växa helt enkelt! 

Efter mitt förra inlägg kom det en del reaktioner kring att den där gamla stammens hästkarlar, de där lugna, trygga som alla hästar funkar med för de har rutinen och känslan, snart är utdöda. Och vad kommer sen? Det är sant att det inte finns så många av den stammen kvar. Men jag tror att det kommer att komma en annan generation och typ av hästmänniskor. Peder Fredriksson är ett lysande exempel. Ingen kan säga att han inte har känslan för häst och att kunna individanpassa även om han inte sysslar med körning.

Lite så tänker jag mig framtiden. Det kommer inte att vara inom bruksgrenar men det kan bli lika bra men på ett annat sätt. Då och då träffar jag på unga människor som jag tror kommer att bli "riktiga hästmänniskor". Unga människor med jättefin känsla för häst som suger i sig allt och bygger sina egna erfarenheter. Det som är gemensamt för dem är en stor nyfikenhet och att de tar rygg på en mentor de tror och litar på. Det kan vara en tränare, en släkting, en bekant. Men gemensamt är att det är i verkliga livet och inte på nätet. Nog så viktigt i dessa tider där källor på nätet fort blir en sanning för att någon är tillräckligt skicklig i att debattera för sin sak. 

Jag sörjer lite att dagarna börjar bli kortare, nätterna kallare och vintern närma sig. I dag ställde jag ut termobar i hagen så hästarna ska få tillgång till ljummet vatten istället för att knacka hål på en frusen balja om mornarna. De får gå kvar i stora beteshagen så länge som möjligt så spar jag på vinterhagen lite till. Vi har dock fixat den inför vintern. Bytt ut några trasiga stolp och klätt ca 2/3 av stolparna med plastnät för att skydda dem från bäverligan. I vinter kommer det att vara ransponering på stråfodret. Inte så de kommer att svälta på något vis men tillräckligt för att jag äknar med att Tingla ska börja äta på stolp och väggar. Hur mycket mat hon tycker är lagom överensstämmer liksom inte med hennes uträknade foderstat. Eftersom hon är ledaren inspirerar hon ju även övriga tre till dylika aktiviteter. Viva och Bella har hittills låtit bli stallet men att gnaga på stolparna längst ner så de går av och man fäller staketet är en höjdare tycker alla fyra. Mindre roligt i -20 grader och massor av snö, tycker jag. Det är liksom rätt svårt att laga hagar vintertid i Norrland. En annan sak vi gjort är att äntligen sätta upp vår fina gårdsskylt. Må den icke gömmas i snö i vinter! 



Förra tisdagen red jag Tingla ett pass på ängen. Onsdag kom Amanda hit och då jobbade vi alla fyra. Först fick Viva och Bella löshoppa. Denna gång var Viva lite tittigare på hinder men hoppade ändå glatt och lydigt. Så här såg hon ut: 

https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156836243257074/

Hos Bella hade definitivt poletten trillat ner, hon var i princip helt självgående. 

https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156836225007074/

Sen fick Amanda hoppa en studsserie med Tingla och Qharma och båda gjorde det väldigt okomplicerat. 

Tingla: 

https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156836238027074/

Qharma:

https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156836230217074/

Torsdag körde jag dubbla pass med tjejerna. Tingla fick jobba kondis i skogen och Qharma jobbade jag på töm i skogen plus på ängen. Fredag fick alla vila för då var Frida Matsson här och kollade tänderna på alla fyra plus Lucidor. Viva hade redan riktigt stora vargtänder som drogs ut. Bella hade inga så hon är nog en av dem som aldrig kommer få några eller som har tappat dem själv. Det hade gått alldeles för lång tid sen jag checkade Tingla och Qharma pga dräktigheter och annat men det var inte så mycket att orda om där ändå. Lusse kollade vi senast för 2 år sen och alla vuxna kan fortsätta gå på det intervallet. Skönt med medfött bra munnar och jag slapp skämmas för att det inte fanns en massa bettrelaterade skador. Men bäst var att det gick så bra att sticka Bella. Känns så skönt att hon fick en positiv erfarenhet av sprutor. 

Lusse reds i skogen av mamma tisdag och torsdag och jag passade på att ta en genomkörare med honom här på min bana innan Frida kom på fredag morgon. Lördag och söndag var nämligen vikta åt ÅFFs KM i dressyr och hoppning. Tyvärr var det inte så många anmälda. Men vi kör på och har roligt under tiden och hoppas att fler ska våga/kunna/vilja vara med i framtiden. För det är roligt att ses med bara Fjordhästar. Det tyckte nog inte minst Tingla som spanade in både Lucidor och Arramis rejält. 

Lördag var det dressyr och det blåste rejält. Små lövtornados virvlade runt på banan, det slog och small i bygget. Jag red Qharma som visade att hon börjar bli vuxen för hon var förvisso pigg men ändå väldigt fokuserad. 72.40% fick vi i LC.1 efter en rätt stadig ritt. Vårdad uppvisning på stadig och lydig häst. Tappar ibland en aning balans i de snävare svängarna. Du rider mjukt och välplanerat. Ännu lite till styrka på detta så skrev domaren och hade ritat en stjärna efteråt. 









Med detta kom vi 2:a av 4 st. Jag var jättenöjd med Qharma. Det var för övrigt ett genomgående tema för alla ryttare kändes väldigt nöjda med sina hästar och hade höjt sin procent avsevärt sen KM i fjol. Helena deltog på Lucidor med fina 69.81%. 

Söndagen var vikt åt hoppning och Amanda, jag och Line var med. Jag hoppade Tingla i en 50 cm clear round och hon var som en tiger redan då. Sen red Amanda KM 70 cm på henne och då var det verkligen fulla maskiner. Hon är så härlig, Tingla. En riktig fighter! Jag tycker det är så kul att hon fått ett så stort självförtroende i hoppningen för hon var precis som Viva när hon var unghäst, rätt tittig och försiktig. Försiktig och rädd om sig är hon fortfarande, väldigt sällan hon river. Men fort ska det gå och hon hoppar ur alla lägen, nära eller långt - jag fixar säger Tingla! Alla fem genomförda rundorna var felfria så det var en bra dag för alla deltagare. 

Tingla och Amanda:
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156846191452074/



Tingla och jag:
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10156846175387074/



På eftermiddagen tömkörde jag Bella en sväng i skogen. Hon påminner mig mycket om den unga Tingla. Orädd, energisk och med en stor tillit såväl till sig själv som till mig när saker händer. Under den här rundan mötte vi ett par bilar som inte direkt körde hänsynsfullt, ena grannen körde stora sågen och andra grannen drog igång sin cross. Men Bella var okej med allt detta för hon litar på att jag inte utsätter henne för något hon inte kan lösa. 

Måndag var det dags för Ingridträning med Lucidor igen. Det var en pigg Lusse som kändes riktigt fin. Kul, för till helgen gör vi årets sista start. Mamma var ute en sväng i skogen med honom i morse och kommer rida ut även onsdag och sen blir det ny klippning och lite trim med mig på fredag inför lördagens start. 

Jag hann även med en sväng i skogen med Tingla i går. Jisses vilken energi! Så hon fick galoppera en hel del i fräscht tempo. I dag har jag klippt om henne. Vi får se om jag ångrar det i helgen eller inte. Hon ska också gå en klass på Färsta på lördag, årets näst sista start för hennes del. 

I dag var det Qharmas tur att jobba igen, vi tog ett dressyrpass på banan. Qharma och Amanda ska göra en start nästa helg. Årets sista och vi håller tummarna för 60.00% eller mer så vi kan lösa bronsmedaljen i dressyr. Både tävling och framridning går inomhus så vi får se om hon tycker att det blir för mycket intryck, annars bör hon gå på ganska bra procent för hon är väldigt stadig och fin i formen nu och är mycket mer bärig i galoppen än hon var sist hon startade i augusti. Men först en helg på Färsta! 










9 okt 2018