WE-träning
Nu var det bara tre dagar sen jag skrev sist men det har hänt en del kul på hästfronten! Mindre kul har dock vädret varit, väldigt blåsigt. I fredags ställde jag in planerad ridhusresa med Shira på grund av halkan och den utlovade blåsten och for och red Lusse på morgonen istället. Det var ett bra drag. Lusse och jag hann ut innan det friskade på som värst, även om det börjat blåsa en del redan då. Lusse var pigg och kändes lite laddad bitvis men han är så klok och lyssnar på mig om jag säger att det är okej. Det gillar jag verkligen med Fjordhästarna. När saker smäller till, dyker upp plötsligt osv spänner de sig och frågar "Farligt?" istället för som Shira och även hennes mor gjorde på den tiden, nämligen fullkomligen skriker "Farligt!!!" och vänder helt om och innan man hunnit blinka är man någon helt annanstans.
Lördag morgon fick jag med mig min sambo på ridhusresa istället. Skönt att vara två då man åker och det är busväder! Vi har ju isigt och halt i backen ner till stora vägen och jag är rädd att hamna i diket med häst och allt. Dessutom är det svårt att lasta i min trailer i blåst då jag har bakdörrar och de blåser igen hela tiden innan hästen ens hunnit komma upp på rampen. Så nu körde Micke ner trailern tom och jag gick ner med Shira också lastade vi på stora vägen (han höll i dörrarna under lastningen också). Det blev ett jättebra pass! Jag red på träns och Micke var på mig om min sits och inverkan och Shira svarade upp så fint. Jag fick en liten aha-upplevelse när det gäller hur pass mycket jag faktiskt kan påverka hennes balans och lätthet bara genom att ändra små saker i min egen sits. Dessutom kände jag att den träning jag gjort hemma under någon månad nu faktiskt gett resultat, jag orkar mer och det innebär att jag rider bättre.
Mitt på dagen var det dags för mitt livs första WE-träning som tränare! Jag är ju bara en glad amatör men grenen är helt ny här uppe så det finns egentligen ingen som "kan". Domarutbildningen i höstas var jättebra och jag hade grottade ner mig rejält i anteckningarna från den och i TR inför detta för att kunna ge de som tränade bästa möjliga förutsättningar. Jag ska försöka delta i fler fortbildningar i år och om möjligt försöka få upp en tränare hit en helg då jag verkligen skulle vilja lära mig mer! Det var nio ekipage med och tränade och jag hade först teori en halvtimme och sen red jag med i den första gruppen på Lusse och visade hindren uppsuttet. Lusse tyckte det var jättekul! Alla ekipage var jätteduktiga och jag tror och hoppas grenen kommer att växa en hel del här uppe under 2015!
Lusse och grinden
Lusse och Ferdinand
Delar av banan
I dag söndag har jag hunnit med två uteritter. Först på Shira. Vi red långbacken så vi var ute ca 50 min. Det gick att trava och galoppera i mitten av backen där snön låg kvar. På hemvägen jobbade jag henne lite i skritten och hon kändes fin och mjuk sedan gårdagen. Tingla fick också komma ut på en liten tur i dag. Det gäller att passa på medan jag är ledig. Snart är jag ju förpassad till ridning i mörker igen under vardagarna. Man blir glad av att rida Tingla! Hon är liksom så självklar och frejdig. Jag tror hon är bra för min ridning också. Hon gör mig tuff eftersom man får hålla henne lite kort -det är en häst med mycket energi och vilja som hon alltid brukar med mig men hon skulle ju kunna använda den mot ryttaren om hon fått chansen- men hon känns ändå aldrig läskig att rida. Det känns verkligen som man är en orädd ponnyryttare igen då jag rider Tingla och en del av det får jag med mig upp på Shira och det gynnar min ridning även på henne. I dag blev det 25 minuter ridning varav kanske 10 minuter är trav och galopp. Som vanligt gör hon alltid ett stort skutt (bockbakut i nån kombo) i fattningen och galopperar sen fint.
Nästa ridpass för Tingla blir på tisdag då Amanda kommer. Jag vill helst inte rida henne mer än 2 ggr/v då jag tycker jag är lite stor, även om inte Tingla verkar tycka det. Så framöver blir det nog en del tömkörning också de veckor inte Amanda kommer på besök och tar ett pass. Tre pass/vecka är grundplanen för Tingla som fyller fyra år i april. Vi får se hur pass mycket hon kommer hållas igång i vinter. Det beror lite på underlaget här hemma och min arbetsbelastning på jobbet. Hon ligger ju väl framme i sin utbildning så det är ju ingen brådska med något egentligen.
