Tackar Mirang
I morse var jag och red Lusse i Jättendal igen. Många brukar fråga mig varför jag inte tar honom till stan och ställer Mirang hos mamma. Men dels är han mammas och jag vill att hon oxå ska få ha kul med honom och dels är det helt underbara vägar i Jättendal. Lusse är ju inte så gammal och jag tycker det är perfekt att ha sånna precis bakom knuten då. Unga hästar ska gå mkt ute i naturen för att bygga grundstyrka och kondis. Jag har inte dåliga vägar här i Kovland men i närheten av dem i Jättendal är det ju inte. Det finns ett par bra rundor att variera med och en hel del klättringsmöjligheter men vill jag ha kilometer långa sand/grusvägar får jag rida nån halvtimme eller traila 10 minuter. I Jättendal finns det oändligt med rundor att variera med på både stigar, sand och grusvägar för att inte tala om alla åkrar. Så jag lägger glatt 30 mil i bil i veckan för att rida på dessa på Lusse.
Dagens runda bjöd på en till en början lite småseg Lusse. Men jag kände att han hade en räv bakom örat och i första galoppen var det full sprutt minsann! När en stor fågel plötligt flög upp framför honom visade han upp oanad spänst. Själv tackade jag Mirang för alla snabba kast än hit än dit hon gjort genom åren som gjort att man fått ganska god balans för liknande sidoskutt med skruv. På sandvägen jobbade jag med min läxa som vi fått av Mats:
1. Reglera traven. Inte bara fram och tillbaka utan oxå tillbaka från grundtraven och fram till vanlig trav.
2. Sidvärts. Zigzag för båda skänklarna och ibland bara nåt steg åt sidan och sen rakt osv. Allt för att få honom kvick och lyhörd på mina hjälper.
3. Öppna i syfte att lösgöra honom, inte tävlingsöppnor
4. Övergångar i parti och minut mellan alla gångarter
Han blev jättefin! Så vi skrittade nöjda hem på lång tygel.
Lusse på sandvägarna
Även Tingla har fått motion i dag! Jag och Micke tog med henne ut på en promenad/joggingtur på ca 3 km i mörkret. Hon var som vanligt positiv men cool. Hon är så söt, alltid öronen spetsade framåt. <3
