Sol ute, sol inne...
Efter veckans sorgliga start känns det betydligt bättre. Vi har haft en härlig helg på gården med massor av utomhusarbete: gjort verandan sommarfin, fixat lite med hagar då grannarna ska låna lite mark till sommarhyrningshästar, grillat, jobbat med hästar, fått hem hö, klippt gräs. Jag kan fortfarande inte förstå varför Qharma inte kan få bli mamma men jag antar att det bara är att acceptera. Hennes knattar sover i alla fall fint. 
Ibland undrar jag om man ändå vet på nåt sätt. Att jag skulle köpa Bella var fullkomligt självklart för mig när jag såg henne i Danmark som föl även om det rent praktiskt verkade vansinnigt just då. Men året efter visste jag - hon behövdes som Vivans lekkompis och storasyster. I mars fick jag samma känsla. Det dök upp en Equipe i +3,5 till salu. Det är ovanligt med så vida vidder på begagnatmarknaden så jag lånade hem den och provred på Lusse som den låg bra på, med baktanken att ha den på Qharma i framtiden. Det var ju inte på nåt sätt akut med sadel till henne som läget såg ut då och den passade heller inte hennes högdräktiga kropp så det var en chansning. Men ibland få jag en känsla av att "så här ska du göra" så jag köpte sadeln. Och svaret varför kom ju i måndags, för nu är jag i allra största behov av en passande dressyrsadel till Qharma.
Qharma har lite klurig rygg. Väldigt mycket bredare än mina andra hästar även då hon är i rätt hull, en aning böjd men framför allt överbyggd rygg, förhållandevis kort anläggningsyta för att vara en så pass lång häst, stora bogblad och noll manke. Ingen sadel jag haft på henne hittills har varit riktigt hundra. Men denna både känns och ser ut att ligga riktigt bra än så länge så håll tummarna att den ska funka! 
I onsdags trimmade jag Tingla på banan. Hon kändes fin. Banan är tyvärr lite hård nu pga att det är så torrt i markerna. Det växer just inget heller så vi skulle verkligen behöva regn nu om det ska bli nån höskörd. Sen tog jag Qharma på en promenad i skogen. Helena var i Jättendal och red Lusse och jag fick en rapport om en riktigt härlig kvällstur.
I torsdags kom Glenn och skodde Qharma. Toppen att han kunde komma så pass snabbt för hon kan inte jobbas i någon större utsträckning oskodd eftersom hon sliter sina hovar snett då. Efter skoningen tömkörde jag henne bort till ängen och hon var så himla glad! Gick med öronen spetsade som strutar framåt och började ideligen småjogga. Härligt att vara tillbaka på jobbet igen, deklarerade hon. Jag hade bara tänkt skritta henne men hon fick trava lite på den mjuka ängen och hon såg helt jämn och fin ut bak. I fjol minns jag att hon var lite instabil bak efter fölningen så hon fick skritta ganska många veckor då. I år syns det inte på henne att hon fölat alls längre. Juvret har sinat, magen har dragit upp sig (även om den ska bli mindre) och hon är som sagt jämn och fin i sin mekanik i gångarterna. 
När Qharma och jag var klara var det Tinglas tur. Henne red jag ut en sväng på stigen på andra sidan bron. Jag längtar tills den är helt röjd efter vinterns framfart så vi kan nyttja hela sträckan.
Fredag åkte jag till Lusse och red ut honom en längre runda. Det var +28 grader och han blev alldeles plaskvåt. Däremot verkade inte värmen störa hans framfart, han var verkligen superpigg och rolig att rida. 
På kvällen tog Micke och jag med oss Bella och Vivan på promenad. Det var första gången Viva gick i trafiken och i vanlig ordning fräste bilarna förbi i si så där 70 km/h. Hon skuttade till lite då de passerade men tog snabbt intryck av Bella som är cool i trafiken. Det roliga med Bella är att om hon är ute med Qharma kan hon titta lite på saker men är hon ute med Viva så axlar hon storasysteransvaret och är stencool. 
Lördag morgon skrittade jag fram Qharma till fots ute och avslutade med en kvarts skrittjobb på ridbanan. Det var cirka fyra månader sen jag satt på henne sist men hon kändes cool. För Tinglas del blev det en skogsrunda på kvällen. Jag blev rätt ledsen för på ett ställe där jag ridit i alla år vi bott här gick nu inte att passera då de lagt rullande stockar på överfarten. Ingen aning om varför men nu tappade jag en jättefin ridväg där vi både kunnat galoppera och snirkla runt på mjuka stigar. Helena var i Jättendal och red Lusse och han verkade ha fortsatt sin framfart från fredagen, dvs full sprutt.
I morse skrittade jag ut Qharma i skogen med Micke som sällskap till fots. Hon var cool, det enda hon tyckte var lite skumt var mannen som körde röjsåg inne i skogen. Hon känns otroligt positiv de pass vi gjort i veckan och det glädjer mig att hon verkar släppt sorgen efter sitt föl och mår bra och känner att hon har en plats och uppgift i flocken och med mig istället.
Sen kom Linda med kameran. Det blev exteriör och huvudbilder på alla tjejerna och ridbilder på Tingla borta på ängen. Tingla kändes så himla fin så jag ska försöka konservera den känslan för till helgen ska vi tävla igen, en lokal LB.2 i Matfors. Även om inte livet blir som man tänkt sig gäller det att hitta glädjen i annat och en sån här dag känns det ändå ganska lätt. Med fyra solar i stallet, sambo, familj och vänner som förgyller - då är det inga problem att tända lampan. 
