Roadwork & Stolplyckans dressyrstjärnor

Camilla Lindh har varit hos oss på SRK och haft träningar i veckan. Jag deltog med Lusse i måndags och Qharma i tisdags. Hela veckan har jag varit extra motiverad trots mörker och halka - träningarna gav verkligen en kick!

Måndag morgon startade alltså med dressyrträning på Lusse. Förra gången vi tränade fick jag påbackning att han måste bli smidigare i sidorna och kvickare på hjälperna framför allt i galoppfattningarna för att bytena ska funka bättre. Jag fick några bra övningar och har varit flitig med dem. När det nu var dags att träna igen märktes det stor skillnad. Superkul! Jag saknar kontinuiteten i att träna varje vecka som jag gjorde för Ingrid, men det finns också en fördel med att träna mer sällan. När det gäller en häst som Lusse som jag har tillgång så pass lite till gör det att jag får många fler pass där jag kan jobba med läxan, känns mig för i lugn och ro, hitta nya lägen och nöta mängdträningen. Jag tycker om känslan att analysera och ta det i min takt. Sen kan det mycket väl hända att jag lägger mig till med fler olater när jag sitter mycket själv men det är en annan historia som vi får lösa eftersom. 

Vi inledde med att checka av traven i båda varv men gick ganska snabbt över till galopp. Där kollade vi av så att fattningarna satt, att han gick att reglera både fram och tillbaka samt att han ställde och formade som han ska. En bra övning för Lusse som jag jobbat en del på sistone med är att rida tempoväxlingar med ett lätt öppnatänk längs långsidan och att i varje hörn nästan överdrivet flytta ut honom för innerskänkel. När jag nästan tänkt framdelsvändning har det blivit bra. Lusse ökar gärna men tycker det är jobbigare att sätta ihop kroppen och vill gärna välta lite inåt i hörnpasseringar och på böjda spår. Sen red vi några olika övningar med byten:

1. Rida genom kortsidan, flytta sidvärts från hörnet till medellinjen där jag rätade ut och bytte. Efter några gånger la vi på göra en omställning och därefter flytta till långsidan och byta när jag kom ut till väggen.

2. Åt ena hållet hade Lusse jobbigare att flytta. Då fick han flytta en hel diagonal och sedan red jag förvänd galopp genom hörnen och bytte på nästa långsida.

3. Lägga tre byten på diagonalen när jag kände att han var rak och jag hade läge. Bytena blev lite svajiga men han förstod verkligen principen och bytte glatt åt båda hållen.

Jag hade ett helt annat läge denna träning jämfört med den i december. Bytena har gått framåt. Nu byter han i stort sett alltid på hjälpen även om kvalitén på vänsterbytena är bättre än dem till höger. Han blir fortfarande ofta hög i korset och studsar en del men det blir bättre och bättre och med ökad styrka. Lite film på detta:

https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10158079177657074/

Sen har mamma ridit honom i skogen tisdag, torsdag och fredag och det har gått fint. I dag var jag i Jättendal och tog ett lite tuffare pass i skogen med en pigg och trevlig Lusse. Jättendal bjuder fortfarande på riktigt bra ridunderlag om man väljer rätt rundor. 



Qharma gick alltså träning i tisdags. Det var inte helt givet att vi skulle komma iväg. Vi har haft vansinnigt halkigt ute hos oss, speciellt backen på ca 300 m som går upp till gården men även de 3 km byväg innan man kommer till större väg. Högre makter var med oss och frånsett backen som inte var rolig alls var det en frosthinna på byvägen så bara vi kom ner dit med trailern kändes det säkert att åka. Micke, som är tuffare och mer rutinerad än mig på bilkörning efter alla år i taxi/färdtjänst/budbil, gled snyggt ner med bil och trailer också gick jag ner med Qharma och lastade på byvägen. Sen åkte Qharma och jag själva till träning. Hon var superduktig på att stå stilla när jag gjorde iordning henne. Vi var först ut och skrittade fram innan Camilla kom och sedan körde vi. Qharma var kanonfin redan i framridningen. Camilla som inte sett henne på tre månder tyckte att grundläget var ett helt annat och det är min känsla också. Hon har blivit mycket starkare i vinter. Jag sa att jag ville jobba med att lösgöra henne i sidorna ett snäpp till och ta en check på den förvända galoppen. Vi startade med att utmana henne lite med öppnajobb på kvartslinjen och de "överdrivna" hörn jag också jobbat med Lusse.

Sen fortsatte vi med skänkelvikningar från medellinjen ut till spåret. Hon har svårare att flytta för vänster skänkel och vill gärna förböja halsen. För att råda bot på detta fick jag inleda med att rida en volt till höger och sen tänka rak hals, nästan mer åt sluta. Då blev det riktigt bra. Sen fortsatte vi med galoppjobb. Efter att ha tagit en check på fattningar-övergångar och att hon formade sig för innerskänkeln och inte föll mot den övergick vi till förvänd galopp. Det har jag inte ridit så mycket på henne men så här i slutet av passet då jag fått henne riktigt lösgjord och rakriktad var det plättlätt att rida förvänd både på stor volt, som i LA.3 och på fyrkantsspåret. Duktiga Qharma! Hon kastade sig ambitiöst över allt nytt och jobbade så svetten lackade. Riktigt, riktigt fin var hon och detta var helt klart vår hittills absolut bästa träning. Tyvärr har jag ingen film från den då mamma dök upp först på slutet för att hjälpa mig att lasta och följa med oss hem. 

Hemresan gick bra. Det märks att vi åkt mer regelbundet med Qharma nu, lastningen sitter och bra att köra har hon alltid varit. Vi lastade av på byvägen, mamma fick leda Qharma upp medan jag gasade järnet med bil och släp och slirade in på gården utan problem. 



Denna vintern måste ju gå till historien som den isigaste och halkigaste jag varit med om. Det är liksom halt, mindre halt, mer halt och olika varianter av jättehalt. Jag är galet less på det men eftersom det inte går att påverka så är det bara att bita ihop men gillar det gör jag inte. 

Onsdag skrittade jag ut Qharma en halvtimme i skogen på en isig rätt knölig stig. Trist underlag men skönt att andas lite skog. Torsdag kom Julia och då hade det frusit på och byvägen var riktigt bra så vi red Tingla och Qharma till klätterbacken. Skön runda på pigga hästar! Vila fredag och lördag morgon var det skridskorink med vatten på överallt efter nattens regnande. Vi hade planerat ridhusresa men det var absolut inte att tänka på. Qharma är ju ganska fotsäker så vi gav oss ut efter byvägen istället, tidigt innan helgtrafiken körde igång. Jag vill ogärna dela vägen med bilar ridandes när det är så halt. Vägrenen hade en liten frosthinna på sig så vi travade och galopperade där det gick. Till i dag när Julia kom hit igen hade det frusit på desto mer och var bra underlag så det blev en lite längre runda åt andra hållet. Vi hade flyt och missade precis två bilar med hoppande släpvagnar innan vi skulle nerför branta backen med räcke ner mot stupet till ån. Trots bitvis läskigt underlag har det varit en bra ridvecka med Qharma. 

Tingla har vaknat till rejält denna vecka och visat upp en helt annan energi än de senaste veckorna. Förutom de två rundorna med Qharma red jag ut själv i blåsten i tisdags kväll och då var det nästan så jag fick hålla i mig. Hon drog in rumpan och ville pipa iväg och balanstravade med svansen i vädret. 

Bella har varit ute på två joggingrundor med mig till fots efter byvägen. Jag har passat på de dagar det varit mer frost och då är det riktigt bra fäste att jogga på isen. Jag har även tagit en promenad och avslutat med lätt longering på ridbanan en dag när den hade frosthinna. Bella är superpigg och jag hoppas på snö, skulle gärna vilja rida några pass till innan mammaledigheten. 

Viva och jag har tömkört ett pass först ute och sen lite på banan i skritt och trav. Även Viva är ju en tjej med mycket motor, mamma upp i dagen. Jag blir så fnissig när jag arbetar med henne för det är så mycket som är likadant som det var när Tingla var i samma ålder. 

Vi har även tagit en liten promenad med sadel och träns på då jag gått brevid och styrt uppifrån som det kommer att bli när jag rider. När vi kom hem övade jag uppsittning både vid "lådan" vi sitter upp på de vuxna hästarna ifrån samt från marken. Dvs jag övar henne på att jag sitter upp med foten i stigbygeln och lägger mig över henne både från marken och uppifrån som det blir med pall. Sen hänger jag kvar där och vänjer henne vid att stå stilla och ta det lugnt vid uppsittning innan jag glider ner. Hon är redo för nästa steg men jag inväntar annat före än blankis för detta.

Med andra ord: vi jobbar på fast underlaget inte direkt underlättar för det! Det skulle verkligen vara underbart med ett ridhus runt hörnet så jag lätt och smidigt kunde ta alla de där kortare vardagspassen utan att oroa mig för dåligt väglag eller behöva planera så mycket. Men när verkligheten ser inte ut så får det lösas så gott det går. Och uppenbarligen kan man komma väldigt långt med "roadwork", det fick jag kvitton på under veckans träningar. Det är inte den ultimata lösnigen men vi tar oss framåt i utvecklingen trots detta. Men jag längtar verkligen efter våren. Eller åtminstone bättre underlag. 

19 Jan 2020