Pay and jump och klubbdressyr med REAL-eleverna

Ännu en vecka har gått. Ännu en vecka närmare våren. Ute stormar det friskt och i dag hade vi +8 grader så snödjupet minskar dag för dag. Byvägen börjar bli lite isig bitvis men med brodd funkar det rätt bra. 



Jag inledde förra måndagen med ett pass med Lusse på SRK. Ingrid hade förhinder men vi tränade på själva, ett rejält pass och han kändes jättefin! På kvällen red jag ut en fin och pigg Tingla. Som jag skrivit tidigare tycker jag vi är nåt på spåren efter senaste Camilla-träningen. Jag hittar nya lägen och vågar sätta ihop galoppen lite till. Vila för Qharma i måndags. 



Tisdag var Julia här och vi red ut en bra runda. Vi har haft rätt varmt men onsdag kväll var det helt plötsligt -14 igen. Nåväl, på med kläder och jag körde dubbla pass med tjejerna. Tingla var försten ut och vi hade en bra runda även denna kväll. Som alltid då det är kallt får hon några extra växlar. Qharma valde jag att tömköra och vi hade jättekul! Jag joggade efter henne, lekte med sidvärts zigzag och öppna åt både höger och vänster och hon var idel samarbetsvilja. Vi körde även lite volter och bågar på parkerigsfickan. 



Torsdag var Julia här igen och det blev ännu en bra runda även om Qharma hade bestämt sig för att icke kliva ut över plogkanten mot skogsstigen fast Tingla redan gått över och stod och väntade på henne. Julia fick sitta av och leda henne och sedan gick resten som en dans. 

Fredag vilade båda tjejerna, jag var hos Lusse i Jättendal och red en bra tur. Han hade ridits i skogen av mamma i tisdags och gått på promenad med henne onsdag och torsdag. I helgen har han vilat lördag och i dag red Helena ut honom. Härligt när man är många som hjälps åt! 

Lördag morgon hade jag bestämt mig för att rida en runda med Qharma som hon gått många gånger i sällskap men aldrig själv. Det blev svettigt för oss båda, Qharma hade en hel del åsikter om vägvalet och miljön vi skulle passera. Jag kände att det här är något jag måste genomföra. Kliver jag av och leder i dag kommer det aldrig att funka när vi t.ex. kommer på tävling och hon tycker den miljön är läskig. Hon är stark mentalt och behöver därför också en stark ledare. Så jag tjurade på med ömsom att vänta ut henne, ömsom med bestämd röst och ram av hand och skänkel visa vägen och till slut så hade hon både passerat soptunnor och gått i alla gångarter. Det var inte vårt bästa pass men jag kände ändå att det var bra att lyckades genomföra min plan. 



I morse var det en helt annan häst jag satt upp på. Det var spetsade öron och långa benet före. På bortvägen var det lite sämre bjudning i galoppen och lite svårare att ställa igenom till vänster men på hemvägen var hon som smör. Jag red zigzag skänkelvikningar, öppna åt båda hållen, gjorde fina fattningar och galopperade i balans i båda galopperna. Jag kunde även vända och rida bortåt igen fram och tillbaka utan knot så maktkampen vi hade dagen före hade helt klart fallit i god jord hos henne. 

 
 
Tingla har vilat i dag då hon var på pay and jump med Amanda och hoppade två klasser i går. På denna tävling var det inga karaktärshinder, bara vanliga bommar och då gick det som en dans. Hoppa kan hon ju, hon behöver bara mer rutin på titthindren. De red felfritt i 60 cm och hade sen en rivning i 70 cm då de kom väldigt nära på en oxer. Men det ser jag bara som positivt, hon hade en bra inställning och ville verkligen hoppa och försökte dra upp hovarna men hann inte upp med fram när de låg så nära. Så här såg ritten ut: 

https://www.youtube.com/watch?v=eL2LL9RiKz4

Alla som kom runt fick rosett så de belönades med två fina i olika färg: 





I dag har jag varit på Sundsvalls RK där REAL-gymnasiets åk 1 ordnade en klubbtävling i dressyr och jag var domare. Eleverna var funktionärer; byggde fram och bort staket, var skrivare, in- och utsläpp, räknare, prisutdelare, speker osv. En bra dag med positiva elever som hade ett fint teamwork. En av de saker jag tycker är roligt med mitt jobb är att det känns som jag kan göra skillnad. I den kommunala skolan är det så stora nedskärningar att tiden aldrig finns att hjälpa. Man känner sig stressad och maktlös. På en skola i den storleken som jag jobbar nu blir det en helt annan kontakt med eleverna och det finns möjlighet till individuella anpassningar i mycket större utsträckning. Möjlighet att få lära dem saker, både inom kärnämnena och som i dag hur man arrangerar en tävling. Jag önskar alla lärare kunde få känna den känslan. 




24 feb 2019