Nu börjar det
Den tiden på året när det börjar bli tungt att ha häst. I förra veckan kom säsongens första köldknäpp med dryga femton grader i två dygn. Även om jag vet att det kommer att bli värre sedan känns det alltid lite extra jobbigt när kylan drar in. Kläder i lager på lager. Kall om händer och fötter ändå.
I dag flyttade hästarna upp från sommar till vinterhagen. Det har varit en fantastisk höst på det viset, så länge har de aldrig kunnat gå kvar i den hagen. Men nu får det bli vinterhagen eftersom sommarhagens staket inte är lika starkt utan lägger sig ner av snötyngden. De har heller ingen vinning av att gå där vintertid, då de öppna ytorna gör att snön driver och helt enkelt gör att de riskerar att fastna och göra sig illa p.g.a. snödjupet.
Denna vecka lovas nämligen en hel del nederbörd. Blir det regn kommer det att bli halka. Regn och minusgrader är en sällsynt dålig kombination. Ändå börjar hjärtat klappa lite fortare med tanke på snö. Det får inte bli en likadan vinter som i fjol. Jag orkar inte skotta mig fram i fem månader igen. Låt oss nu alla håla tummarna för en fin vinter med lagom mycket snö, några minusgrader och solsken majoriteten av dagarna!
En fördel är i alla fall att i år har vi ett garage. Varenda morgon jag slipper skrapa bilen jublar jag, det blir en enorm skillnad att ha den under tak. Det ska bli så kul att slutföra bygget nästa år.
Förra måndagen red jag Lusse för Ingrid. Vi jobbade med bytena och samliga till vänster var rena! Till höger är det lite klurigare för jag kommer inte riktigt över på rätt sittben. Först var han något eller några efter bak men efter förändrad strategi blev han före bak så då gav vi oss där. Före bak tyder ju på att han förstått vad han ska göra, och att det inte blev rent beror troligen på att jag var för långsam med eftergiften. Lusse jätteduktig detta pass!
Resten av veckan red mamma honom i skogen. Från och med helgen har han fått gå på en veckas vintervila. Det passade bra eftersom han inte haft någon vila i höst och både mamma, jag och Helena varit Stockholm i helgen. Denna vecka har dessutom startat upp med regn på tvären i blåsten. Roligare väder finns ju att motionera häst i!
Måndag kväll promenerade Micke och jag Qharma och Tingla 4 km längs byvägen. Det var kallt så skönt att röra på sig själv när de ändå bara skulle skrittas. Jag tyckte de kunde förtjäna en lugn dag efter helgens lite tuffare pass.
Tisdag kväll red Julia och jag dem genom skogen och trimmade ett pass på ängen. Duktiga hästar båda två och det var så vackert när det gnistrade på träden i kylan även om händerna inte uppskattade -15.
Onsdag var det lika kallt. Tingla hade vilodag och Qharma skrittade jag ut en sväng och sen trimmade vi lite på banan. Jätteduktig Qharma! Det märks att vi jobbat mycket med galoppen på sistone för hon har börjat göra fina samlade fattningar istället för att länga ut sig i dem. Jag introducerade även öppna i trav för henne detta pass och jag tror hon kommer att ha lättare för skolorna än hennes bror hade inledningsvis för det föll sig ganska naturligt. Över lag har hon lätt för allt jobb som innebär att flytta och forma kroppen, hon är ganska smidig trots att hon är en Fjordhäst av den lite maffigare modellen.
Torsdag red jag Tingla på ängen igen. Tänkte jag skulle passa på innan snön kommer. Även med Tingla la jag in lite öppnajobb och en hel del sidvärts. Pigg, glad och fin Tingla! Qharma fick ett jobb på töm, det var ett tag sen sist. Vi körde längs vägen och på ängen, sidvärts, övergångar och fattningar. Det märks även här att galoppen är betydligt starkare nu. 
Fredag hann jag ut en kortare skogsrunda med Tingla innan vi tog tåget till Stockholm för att bo på hotell, gå på SIHS samt shoppa på stan. Det blev en riktigt bra helg! Söndagens dressyr var verkligen en highlight. Vilket samspel ekipagen visade! Det var så häftigt att se vilket fokus och tillit hästarna i toppen hade, att leka fram genom så svåra linjer tillsammans. Och vilka superduktiga unga ponnyryttare. Och vilken show det blev av ärevarvet. Dressyren rockar! Det är så positivt för dressyren som sport att det får bli lite fart och fläkt, inte det där stela och "hysssch" på läktaren så fort någon rör sig.
För vem har inte fått onda ögat av någon på läktaren för att man rört sig? Det är ganska vanligt att människor skriver att xxx hände på läktaren så hästan tappade konceptet och det blev en dålig ritt. Så kan det vara och jag har upplevt det själv. Men när man ser Isabell Werth inser man vad dressyr faktiskt handlar om. Det är det där samspelet. Att ha sånt tryck i sin häst att rörelserna blir maximalt uttrycksfulla men ändå en sån avspändhet i densamme. Så fort man ger lång tygel skrittar hästen helt avspänd och nöjd, som om den var ute på en skogstur och inte i en arena med busvisslingar och applåder. Även om jag aldrig kommer att komma långt upp i klasserna vill jag ha just det där samspelet med mina hästar. Det är dressyr på riktigt för mig. 
På söndagen hann vi med att ta en fika med Helena, Amanda och Marlene innan vi gav oss ut en sväng på stan. Roligt att ses även om det som Helena sa inte är alla som måste åka till Stockholm för att fika. Nu blir det förmodligen några fler dejter framöver, det finns en del inplanerat.
Nedanför ser ni pannbandet Lusse kommer att glittra med i Msv B debuten i vår. Han går med Shiras gamla kandar och det pannbandet var lite för kort för honom så han fick ett nytt. Kandaret sitter i övrigt väldigt bra på honom. Lusse är en häst som alltid trivts bra på kandar så det ska bli kul att starta honom på det även om jag mest rider på träns till vardags.
Den här fina grimman hängde i en monter på mässan som exempel på hur man kunde brodera. Bra namn på fint broderad grimma! 
Avslutningsvis, en bild från lite mer än ett år sen. Då var det redan snö när vi tog julkorten i slutet av november. Årets julkort planerar vi att ta i helgen. Återstår att se om det blir med eller utan snö! 
