Norrländskt guld
Ja, de senaste dagarna har de gula fått glänsa. Både Lusse och Tingla har gjort väldigt fint ifrån sig. Lilla Qharma undrar när det ska bli hennes tur så jag har lovat henne en tömkörningsrunda framöver.
Stigarna i skogen börjar äntligen smälta fram så jag kan variera ridvägarna lite mer. I fredags skrittade Shira och jag ut på andra sidan bron. Det var en del snö kvar men inte mer än att det gick att gå där. Jag har ju brodden kvar på henne ännu, just för att kunna rida ut på alla ställen. I lördags skrittade vi ut rund sandtaget. Det var flera månader sen sist så det var skoj! Vi hemma igen trimmade jag ett pass på banan. Shira var rätt taggad, mycket gummi under skorna. Det är verkligen häftigt då man har henne med sig och hon är så pass på g. Jag velade lite om jag skulle våga göra några byten men till slut bestämde jag mig för att det nog skulle funka fast hon var så pigg och se, det gjorde det också! I dag har vi ridit ut på en väg jag aldrig ridit henne ensam på i sin helhet. Jag har ju ridit där många gånger men alltid med Micke eller innan Mirang gick bort, i sällskap av någon på hennes rygg alternativt att jag lett henne de delar av vägen som det är mycket att titta på. Men nu red jag hela vägen och det gick jättebra! Vi flyttar fram gränserna steg för steg. Jag köpte denna tavla häromdagen. Jag ska ha den i sadelkammaren, för de dagar jag velar kring saker jag bestämt mig för att göra: 
Jag har två stora mål som jag hoppas våga ro i land under juni, så jag kan nog behöva titta på den tavlan en gång eller två innan dess.
Jag hade inte suttit på Lusse på 1,5 vecka när jag på långfredagen, efter påskmiddagen hos mamma & pappa, klättrade upp för en skogsrunda. Mamma har ju hållit igång honom och han mjuknade fint i formen ganska snabbt. Som belöning fick han ta några snabba galopper, det var uppskattat! På påskafton var jag tillbaka på gule kungens rygg igen. Han är i toppform just nu, välmusklad, slimmad och blank, glänser som guld i solen. Vi åkte till ridbanan i Jättendal och tog ett pass. Jag värmde upp med lite WE övningar. Han har verkligen fått in snitsen nu. Vi backade slalom mellan bommar. Dvs backade rakt, gjorde en bakdelsvädning så vi kom in mellan nästan bompar, backade rakt, ny bakdelsvädning osv. Rolig övning! Vi gjorde sen om den med sidepass och framdelsvändningar mellan bomparen. Därefter tränade vi på att öppna och stänga grindar. Jag kunde plättlätt öppna, gå igenom, stänga, öppna igen, gå igenom och stänga en resårgrind (sån man har till hagar). Det var både över och undergrind. En ganska stor utmaning som Lusse gjorde otroligt fint. Sen lekte vi lite med lansen. För dagen var lansen en illgul staketpinne. Därefter var vi lite seriösa och red lite dressyr. Jag red bl.a. igenom LA.1 som vi ska tävla nästa helg. Det kändes lätt, nu då vi övat en del på linjerna i Msv C i vinter. Några bilder på fina Lusse från i går kommer här. Jag red i vänster varv också, men ljuset var mycket sämre på de bilderna:
I dag var det lilla Tingla som fick glänsa! Jag red henne hemma på min bana. Hon är verkligen något alldeles extra. Så otroligt trygg, bryr sig över huvud taget inte om yttre omständigheter. Detta är ganska ovant för mig som ägare till Shira där man alltid måste ligga steget före. Ovant, men väldigt skönt skulle jag säga. Några bilder från en lite småblåsig och kall aprildag på mig & Tingla. Sjätte gången med ryttare och första gången jag travar uppsuttet, Amanda har ju gjort det innan med henne dock.
Det skiljer bara ca 5 cm mellan Lusse & Tingla i mankhöjd men det känns som det är mycket mer. Ser ut som med, för den delen. Jag ser ju klart mindre ut på Lusse. Nu är ju Tingla bara tre år så hon ska förhoppningsvis växa ytterligare nån centimeter samt bredda en hel del muskulärt. Det känns i alla fall helt okej att rida henne, även om jag skulle uppskatta en sadel som gav mig mer support.
