"Nej det kan jag inte göra!"
Jag älskar ston! Den raka kommunikationen och att man alltid får ett tydligt svar och inte bara ett mumlande som det kan komma från valackerna. När jag vill att mina hästar ska utföra något försöker jag ställa frågan "kan du tänka dig att..." som om det fanns förhandlingsrutrymme. Det gör det egentligen inte. I alla fall inte om det gäller saker som att vi ska lämna gården (tömkört eller uppsuttet), att passera infarten hem och fortsätta rundan en sväng åt andra hållet. Men det brukar funka bättre att fråga än att domdera ett starkt sto.
Svaret på frågor som de jag ger exempel på ovan får ibland svaret "nej, det kan jag inte göra!" från Qharma och Viva. Då frågar jag igen. Ibland kan jag behöva ställa frågan 2-3 ggr men till slut blir svaret alltid "Okej, det kan jag göra!" Med tiden blir svaret allt oftare "ja, det fixar jag!" på alla frågor direkt. Bella och Tingla brukar å andra sidan alltid svara "Jajamensan det fixar jag!" redan vid första frågan.
Just att inte ge sig in i en strid kan ofta vara klokt även i andra sammanhang.
I lördags hade Ångermanlands FF årsmöte hos mig. En riktigt trevlig tillställning där som gav mig energi, hopp & inspiration. Nästa Fjordaktivitet blir årsstämman i april och vi blir full bil från ÅFF, det känns bra. 
Lusse har haft en lite lugnare vecka. Mamma och Maritta red ut måndag och tisdag men sen blev det busväder och Patina var ofräsch i några dagar. Troligen hade hon trampat snett i snömodden eller fått nåt under sulan för det gick fort över. I dag när jag kollade henne var hon helt fräsch. P.g.a det dåliga vädret var det heller inte läge för varken Lusse att ta sig till mig eller för mig att ta mig till honom. Men i dag var det dags, efter fyra vilodagar gav vi oss ut i skogen! Det var helt underbart väder och Lusse kändes fin, det rök bara lite ur öronen. 
Onsdag och torsdag var det riktigt busväder, vi fick en halvmeter blötsnö på 48 h. Onödigt mycket och trist att lägga 5 h på skottning men sånt är livet. Jag är i alla fall glad att det inte blev strömavbrott, det var höga odds på det annars då den tunga blötsnön knäckte en hel del träd. Bl.a. det fina rönnbärsträdet på vår infart som numera är avbarkat och "uppätet" av hästarna. I helgen har vi kommit ikapp oss lite. Micke har skottat av vallen till ridstigen på andra sidan bron och jag ska se om Qharma orkar spåra upp en stig där i morgon. Hon brukar vara bra på sånt. Sen har han lagat vajern till skopan på traktorn som gick av mitt i skottandet. Jag har skottat fram undertråden och skottat ridbanan med snöslunga så nu går det att vara där igen. Jag måste säga att jag är imponerad av snöslungan, att den orkade med de mängderna blötsnö. 
Qharma har haft en bra vecka. Julia har varit här och ridit ut henne två gånger tillsammans med mig och Tingla. Sen har jag ridit ut henne ett pass själv, ridit ett pass på banan och ett pass ute som avslutades med en kvart på banan. Qharma har över lag varit väldigt positiv och pigg, jag tror hon gillar snön.Jag är nästan lika imponerad av hennes galoppjobb som av snöslungan. Hon är nu så pass balanserad och stark i sin galopp att hon klarar att gå i förvänd i rätt fin balans på en snöig inte helt plan och halkfri bana. 
Tingla har förutom uteritterna i sällskap av Qharma gått ett pass ute + en stund på banan med mig. Hon har haft det jobbigare i snön än Qharma dels pga mamma-magen, dels pga kortare ben men nog mest pga hon har mindre och högre hovar så den blöta snön har packats i dem trots snösulor så hon halkat en del. Hon blir väldigt försiktig när hon känner att hon inte har 100% fäste så hon har fått ta det i sin takt. De bitar vägen varit bra har energin varit på topp hos henne även denna vecka.
Bella och jag tog en promenad i skogen i måndags. Det var innan snöfallet. Nu är promenaderna hänvisade till bilvägen igen. Sen red jag henne ett litet pass på ridbanan i fredags. Jag har inte suttit på henne sen jullovet. Det har inte känts meningsfullt när det varit så isigt och hon egentligen redan är "klar" med det jag önskade innan hon skulle gå på mammaledighet. Men eftersom hon har skorna kvar, känns pigg och jag blev sugen att ta ett pass i snön så klättrade jag upp i fredags. Och hon var så snäll och fin. Härliga Bella! Nu tog hon bra kontakt med handen och hittade en trevlig form i traven, det gick att putta undan henne för skänkeln och forma henne lite i hörn och bågar och hon tog båda galopperna. Hon är så självklar. Svarar alltid "ja, det kan jag göra!".
Vivan har gått två pass hon med. Ett när vi tog en promenad och avslutade med att öva uppsittningar från uppsittningsrampen och vanlig lös pall. Hon var en stjärna. Det andra passet tömkörde jag henne och även det var ett kanonpass. Hon kan verkligen röra sig! Jag är supersugen på att rida henne, även om jag misstänker att jag kommer känna mig jättestor och ha benen ner till knäna på henne då hon inte är båldjup för fem öre. Ligger snön kvar blir det nog Vivan-premiär snart, jag ska bara finna en tidpunkt jag har nån som har tid att vara med.
