Målsättningar och packlista
I dag strilar regnet ner utanför fönstret. Ganska skönt efter många dagar med finväder och välbehövligt för gräset. Inte minst för den blivande gräsmattan som jag sått vid ridbanans kanter och där grävkillen fyllt ut med matjord. Jag måste ju säga att det är så skönt med semester! Hinna med allt man vill och även att ladda batterierna lite. Läsa böcker, ta en promenad, en cykeltur, strosa i Birsta.
I tisdags körde jag ner Shira till SRK så Johanna fick ta ett pass på henne. Shira har varit lite sommartrög de sista veckorna. Dels har det varit varmt, dels har de gått ute många timmar i stor gräshage och hon har fått lite mage. Jag trodde aldrig jag skulle skriva det om henne, men hon har börjat likna sin mor så till vida att hon maskar lite i dressyrjobbet om det finns möjlighet. Det finns det dock inte med Johanna på ryggen och när motorn varvats såg hon jättefin ut både i trav och galoppjobbet. Det är roligt att se att det faktiskt finns ganska mycket gång i henne nu när hon börjar bli lite starkare, orkar bära och är mellan hjälperna. De är anmälda till två tävlingar om 3-4 veckor. Nästa vecka åker jag ju bort och då kommer hon få vila fem dagar. Men sen kör vi för fullt igen. 20-21 juli är det tvådagars Matsträning och det lutar åt att jag rider Shira båda dagarna. Det är på henne jag behöver hjälp att komma vidare och Lusse kan förtjäna lite vila efter SM och bara få gå i skogen ett par veckor. Min ET ska även komma och gå igenom Shira i kväll. Jag brukar försöka göra det med jämna mellanrum, det känns som ett vinnande koncept i sättet att stävja snedheter i kroppen som lätt uppkommer då jag är sned i min rygg. Hästen är ju en spegel av sin ryttare.
Onsdag och torsdag har jag ridit ut med handhäst. I går red vi lite off road, rundan runt sandtaget och täkten och i dag klättrade vi. Mirang har varit pigg och glad. I dag regnade det och det hade bildats skum i vattnet på vägen som man absolut inte kan gå på om man är en liten svart häst. Mirang gjorde stora ögon och var ju tvungen att stegra lite och fjolla sig. Tur Shira är en klippa och bara väntar vid sidan av sin mamma då hon tramsar!
Lusse och jag var och red för Ingrid igen i går. Det gick bra tycker jag. I början var han lite ofokuserad. Det är då man kan känna att han är en Fjording. Han känns lite som en plog. Blir lite stark fram, tittar på saker runt banan och snubblar eftersom han inte kollar var han går. Nu brukar ju plogläget inte hålla i sig speciellt länge och det gjorde det inte denna dag heller. Efter lite uppvärmning red jag igenom Lätt B och Lätt A. Jag fick bra tips angående hur jag ska tänka kring galoppen. Galoppen var också riktigt fin denna dag, mycket bättre än sist så jobbet jag gjort med honom ute den senaste veckan har alltså fallit väl ut. Traven kändes också riktigt fin då jag fick hjälp med i vilken takt och tempo jag ska rida. Det är så lätt att börja jaga på och då förlorar han det fina "hängläge" han har naturligt. Det vi fick bakläxa på var uppridningarna. Han går rakt hela vägen upp och fram men i halten tar han ett steg till vänster, troligen för att jag inte kommer ner på höger sittben. Till slut blev de dock riktigt bra. Skänkelvikningarna till höger var ett annat kapitel för sig. Jag viker mig, han viker sig och baken kommer före eller så hänger den inte med alls. Till sist ramlade dock polletten ner och jag gjorde som instruktören sa. Tänk så bra det blev då på en gång. Varför jag inte gjorde det på en gång kan man ju fråga sig, men nu fick vi i alla fall nöta dem lite extra! Till vänster är betydligt lättare, där flyter han rätt lätt åt sidan.
Det har varit jättebra att åka upp och rida lite programridning för Ingrid dessa två gånger. Jag känner mig väl förberedd för SM. Målet är att jag ska rida optimalt bra. Lusse har aldrig gjort mig besviken på varken träning eller tävling, han gör alltid precis vad jag ber honom om. Han är ung och inte fullt stark ännu så min målsättning är att jag ska hjälpa honom genom att rida så bra, balanserat och noggrant jag bara kan och så får vi se hur långt det räcker helt enkelt. Det känns som ett ganska oskrivet kort. Han har ju varit framgångsrik bland de stora långbenta men inte tävlat speciellt mycket mot bara Fjordingar. Några tävlingar inom Dala Gästrike FF, men då har det varit få starter så det går inte riktigt att jämföra.
Nu är det sex dagar kvar till vi åker bara. I dag har Lusse ridits ut av mamma vilket jag fick en positiv rapport om. Sen blir det en vilodag samt skogen med mig och mamma ytterligare två gånger denna vecka. Måndag tar jag sista passet hemma på honom, tisdag vilar han samt skos och onsdag åker vi. Jag har börjat göra en packlista. Herre gud vad grejer som ska med när man är borta fem dagar! Vi kommer att bo på elevhemmet på anläggningen vilket jag tycker är skönt. Då kan man springa emellan mycket till stallarna och ta ut honom och beta och promenera. Han är ju inte van att stå på box dygnet runt som det blir nu.
Qharmas sår läker sakta men säkert. De har fått komma ut i stora hagen igen dagtid men får sova inne. Jag tycker såret verkar läka bättre utan bandage men törs inte ha utan när hon är i hagen eftersom det fortfarande är ett öppet sår med blöt yta och varar en del. Det skulle vara som ett be alla flygfän inom en mils radie sätta sig där och gotta sig vilket känns som en stor infektionsrisk. Hon är dock inte allmänpåverkad med feber eller hälta mer än att hon rör sig lite stelt med bandaget på av naturliga skäl. Hoppas det ska läka lite till innan vi åker bort för då kommer hon få vara utan bandaget. Jag tror inte hon kommer att acceptera att mamma och pappa kör sårvård med henne nämligen även om hon varit riktigt duktig nu då Micke och jag gör det. Hon gillar det inte men det funkar ändå bra eftersom vi hittat rutiner hon är trygg i.
Tingla har varit lite avundsjuk på att Qharma fått så mycket uppmärksamhet i och med sårvården. I går såg hon nästan deppig ut då hon stod och tittade på sin hötapp efter intag. Så jag kände att det var dags för lite egentid för Tingla också. Jag satte på tömkörningsgjorden och Mirangs sidepull och körde en runda med henne. Det tyckte hon var jättekul! Jag har inte haft sidepull på henne förut men det fungerade väldigt bra. Vi körde längs vägen och mötte en hel del bilar varav en med skramlande släpvagn. Sen körde vi off road med styrträning mellan träd samt halter, rygga, trava och skritta på kommando på stigen. Att jobba med henne är mer som att tömköra en vuxen häst än en tvååring. Hon har ett väldigt skönt fokus och är härligt fylld med självförtroende. Jag hoppas hon ska ha med sig detta genom livet.
Tömkörning med Mirang
