Läromästare på olika vis
När man säger läromästare tänker de flesta på en lite äldre häst som har stor erfarenhet och på det viset kan lära en mer orutinerad ryttare saker. Men jag tänker att en läromästare även kan vara yngre, om den medför att ryttaren lär sig saker och utvecklas av den. Tingla är på sätt och vis en läromästare för mig, samtidigt som jag utbildar henne. Hon är nog den kvickaste häst jag ägt när det gäller ärligt driv. Jag har ju haft en del heta hästar genom åren men ingen som varit så rask i fötterna som henne. Ibland då jag ser annonser på treåriga halvblod som går fantastiskt tänker jag att oj vad den tagits tidigt och hårt men efter att ha köpt Tingla inser jag att så behöver inte vara fallet. Somliga föds på tygeln helt enkelt, med god balans och rörelse genom hela kroppen. Tingla är egentligen väldigt sparsamt tränad, rids absolut mest i skogen och efter vägarna. Men hon har lätt för sig och inbjuder till bra ridning både genom att vara känslig på rätt sätt, så att jag kan få förfina mina egna hjälper och genom att vara trygg så jag törs lita på henne och utvecklar mitt mod. Jag tänker på det rätt ofta, att vad skönt det är att nu ha en häst som jag aldrig nånsin en minsta sekunddel känner den där klumpen i magen på. Att aldrig behöva vara osäker, rädd eller ens minsta tveksam gynnar verkligen ridningen. Jag har på min 4,5-åriga häst börjat utveckla min ridning på detaljnivå. Att kunna göra en sidvärtsrörelse bara för vikten. Att kunna ta en halvhalt bara för sätet. Att minska aktionen bara genom att rida lätt något lägre över sadeln. Det här är nytt för mig och väldigt häftigt! Och det gör att jag letar efter nya lägen även på Lusse.
Tingla i sitt nya täcke. En stjärna som hon måste skämmas bort, så det är helt rätt enligt tränare Mats. ;)
I helgen red jag för Mats. Lördagens pass på Lusse och söndagens på Tingla. Jag fick beröm för att ha gjort min läxa väl. Lusse går på mindre hjälper och framför allt är min hand bättre på honom. Och Tingla har lärt sig att vila på steget och kommit ut med halsen. Några klipp från helgen kommer nedan:
Lusse:
https://www.youtube.com/watch?v=0gsup4_yzIE&feature=youtu.be
Tingla:
https://www.facebook.com/moa.belin/videos/10153936843362074/
https://www.instagram.com/p/BAXH86kI__U/?taken-by=moa.belin
En annan rolig grej som hände i helgen var att en av bilderna Emmy Eriksson http://www.emeriphoto.com/ tog på Lusse i höstas vann Picture of the year. Emmy hade bokat in fotografering av fjordtjejerna på lördagen och det var en glad överaskning när det dessutom visade sig att Lusse vunnit! Jag fick alla de här fina priserna:
Qharma, jag och priserna samt Tingla. Foto: coyright Emmy Eriksson.
Emmy fotade en hel del i kylan denna dag och en av bilderna ligger nu ute, resten väntar jag med spänd nyfikenhet på. Jätteroligt att hon vill fota Fjordingarna, jag älskar bilderna som har en väldigt fin känsla i sig.
Qharma -så söt! Foto: coyright Emmy Eriksson.
Annars har dagarna rullat på. Tingla har förutom Matsträningen gått två pass i skogen och ett kort pass på min bana plus i backen ner till stora vägen den allra kallaste dagen. Qharma har tömkörts en dag, promenerats/joggats efter vägen en dag och faktiskt ridits en dag! Det var Amanda som fick ta premiären och den gick fantatiskt bra. Qharma visade att hon mognat under vilan och tog allt med ro och visade stor fokus och arbetsvilja. Hon hittar formen under ryttare fint och balanserar upp sig väl även i galopp. Lusse har jag utöver Matsträningen ridit ett pass i skogen i Jättendal. Han har även gått i skogen med Mia en gång och med mamma en gång. Just nu har han en liten minivila på tre dagar då mamma är i Stockholm men sen kör vi på igen som vanligt. Jag märkte i dag då jag for hem från jobbet att dagarna faktiskt börjar bli lite längre. Om två månader börjar tävlingssäsongen, så det är bara att ligga i!
