IIIIIh! Det är blött om fötterna!
...sa Qharma då hon och Tingla fick årets första off road promenad i går. Äntligen har snön försvunnit i skogen. Det ligger lite kvar här och var men det går att ta sig fram. Det har dock töat friskt sista veckorna vilket ju gör att det blir blött värre. Alla mina hästar är rätt vana att plaska i vatten och brukar ta sig fram överallt eftersom jag rider så mycket ute. Tingla har ju varit i min ägo i över ett år och följdaktligen tuffade hon på så vattnet sprutade om både hennes småhovar och Mickes gummistövar. Bakom traskade liten Qharma och jag. Qharma tyckte det var ganska läskigt med allt vatten. Hon är en liten prinsesshäst. Helst tror jag hon tänker sig sin drömtillvaro att stå i en hage med gott gräs och plats att springa, bli borstad, pussad, kliad, få rosa rosetter i luggen och bara bli beundrad av någon som säger att hon är världens finaste lilla häst. Tingla är helt annorlunda. Hon vill ha äventyr! Hon skulle nog älska att gå förlöpare i ett fyrspann i en tuff maratonbana. Lite lera gör inget för Tingla. Hon älskar fart och tuffa tag. Och mat såklart!
Därför är det rätt bra att ha gyttjeforceraren Tingla först. För Qharma vill för allt i världen inte bli lämnad ensam ute i stora skogen och när Tingla gick så var det ju bara att haka på. Och när hon märkte att det inte var så farligt så blev hon allt tuffare och på hemvägen vågade hon till och med gå först nästan hela vägen. Det jag upplevde väldigt positivt den här promenaden var att hon stannade och stog stilla och funderade och inte som innan då hon blivit stressad över nånting rest sig och försökt vända. Hon har liksom inte tänkt efter först, utan velat fly. Nu stannde hon, funderade och tog ett beslut att det var nog inte så farligt ändå. Och ju mer beröm hon fick ju tuffare blev hon.
Fjordflickor på blöt stig
Qharma och Lusse är otroligt olika till sättet. Jag tänkte på det i dag då jag var och red Lusse. Lusse är en filosof. Han tänker mycket och är väldigt trygg i sig själv. Det är väldigt sällan han tar till flykten. När han lär sig nya saker kan han kännas långsam och tveksam men det är mest för att han tänker så mycket och liksom programmerar in det nya. Sen nästa gång man testar så går det som ett rinnande vatten. För då har han gått hem och sovit på saken. Qharma upplever jag vara mer som mina halvblod. Lite känslig men ändå tuff. En tjej som man måste vara boss över men ändå stryka lite medhårs, få henne att tro att hon vill just det jag vill. Nu gillar jag ju ston och är rätt van vid den typen av häst så det kommer nog passa mig rätt fint.
Vacker som en dag är hon också. Hon börjar komma ikapp sig efter det senaste växtrycket och har tappat det mesta av vinterpälsen. Sen har hon ju en helt otrolig utstrålning som inte riktigt går igenom på bild.
Det är så roligt att kolla på henne och Tingla i hagen för Qharma är verkligen en härmapa. Om Tingla gräver efter rötter så ställer sig Qharma brevid och gräver. Äter Tingla gräs äter Qharma gräs. Springer Tingla så springer Qharma osv. Ibland kan hon göra något halvhjärtat ryck att testa ledarskapet och försöka gå mot Tingla och se lite farlig ut men då stämmer Tingla direkt i bäcken och så är Qharma hennes skugga igen.
Shira har känts jättefin de sista dagarna! Uteritt måndag -fin häst! Skritt vid sidan av Mirang tisdag -inga problem. Och trim på SRK i dag -jättefin häst! Superkul att rida i dag, så här vill jag att varenda pass ska vara.
Till helgen vankas domaruppdrag igen, ska bli kul! Jag har också börjat uppladdningen inför tävling med Lusse så smått genom att höja kraftfodret något. På fredag blir det ett trimpass på SRK och nästa vecka ska jag rida honom tre pass varav två dressyr hade jag tänkt. För veckan därpå är det dags för tävling, en LA.3 på SRFK på onsdagkvällen. I övrigt ska han få ladda batterierna lite med uteritter. För veckan efter den tävlingen blir tuff för Lusseman med en Matsträning och sen tävling och sova borta fre/lör på ÖFRK. Då ska han gå LA.3 och LB.2.
