Grevagården - teamets första hingstpremiering
Jag har i år precis som alla andra en ojämn tjänstefördelning eftersom jag jobbar på ett program som har APL. Tyngdpunkten ligger under höstterminens början och vårterminens slut. Därför var det så skönt att bryta av vardagen med en helg på Grevagården med världens härligaste gäng.
Vi rullade från norr vid niotiden på fredag morgon och var nere strax efter 17.00. Vidar reste som en prins. Det är imponerande hur bra många unga orutinerade hästar ändå reser. Såväl Tingla, Qharma som Bella hade ju långa resor upp till mig som föl. Qharma åkte 150 mil på en helg för att delta i Riksutställningen som treåring och denna helg fick Vidar resa 120 mil. Han är ju sin unga ålder till trots redan en berest häst som åkte Vilhelmsborg i Danmark - Ullared – Sundsvall som tvååring. Det går inte att komma ifrån att det är ett väldigt stort plus om man har en häst som reser bra ifall man ska bo i Norrland och vill delta i mästerskap. Fredag kväll veks åt lite visningsträning med Vidar och så var vi med och byggde lösvisningsringen tillsammans med Team Kronos.
Lördag var dagen d. Vidar startade med veterinärbesiktning som gick fint. Amanda visade honom. Lite ivrig och trampade lite då han skulle mätas annars var han exemplarisk. 142 cm i mankhöjd, 172 cm i bål och 20 cm i skena blev måtten. Därefter var det dags för lösgalopp och den kunde inte gått bättre. Jag, Helena och Amanda skötte lösgaloppen men egentligen tror jag Amanda och Vidar skulle ha klarat den helt själva. Jag var stolt över att vara med i team Vidar. Han är så lyhörd för Amandas signaler och vi fick väldigt mycket positiv feedback på just den visningen från människor i publiken. Vad mer kan man begära än en häst som startar på ett lätt kommando, galopperar villigt med spetsade öron tills man ber honom sakta av. Står som ett ljus och väntar på nytt kommando och sen samma sak åt andra hållet. I mina ögon har han dessutom en riktigt poppig galopp med väl undersatta bakben. Lite senare var det dags för exteriörvisningen där Johan visade fram Vidar på bästa sätt. Andra travsträckan blev riktigt fin. Dagens sista station var hårt underlag som Amanda visade honom på och även där skötte sig Vidar bra.
Sedan var det dags för Johan och Vidar att gå in på ring för att få domen. Som Helena uttryckte det: Vidar blev inte godkänd - föll inte domarna i smaken helt enkelt. Som ridhäst tycker jag nog ändå att hans exteriör är fördelaktig. Han är byggd på ett sätt som gör att han har lätt att arbeta rätt, vilket vi redan sett av det lilla han är riden. Så nu blir han Amandas tävlingsstjärna på heltid som valack och jag tror de har en lysande framtid tillsammans. Det var flera som kom fram till mig och var imponerade över det samspel Amanda har med sin unga hingst och jag kan bara hålla med. En del har det bara, den där kontakten, och de är ett sådant par. Dagens avslutades med en trevlig middag även om vi alla var rätt trötta.
Söndagen var vikt åt att se riksutställningen och Amanda skulle visa Vidar i en handlerklass. Det tycker jag de gjorde med den äran och kritiken Amanda fick gick också ut på att hon faktiskt gjorde det väldigt bra och hade ett fint samspel med sin häst. Det är svårare att få en treårshingst att stå blick stilla ute på en stor gräsbana med många hästar runt omkring en blåsig dag än om man t.ex. visar ett äldre sto. Vi åkte innan BIS finalen då resan hem var lång men fick telefonrapport om att Kronos vunnit med rejäl marginal med otroliga 109999= 46 poäng. Fantastiska poäng till en i mina ögon komplett häst som jag kommer att använda på något eller några av mina ston i framtiden.
Även om det inte gick vägen med Vidar så har resan varit enormt lärorik. Att genomföra en hingstpremiering tillsammans med en hingst som är så enkel i hanteringen som honom och att få omge sig med människor som är rutinerade på området gav nyttiga erfarenheter inför framtiden.
Stort tack till alla jag mött och haft trevliga samtal med under helgen! Man önskar alltid att det fanns mer tid en sådan här helg men jag blev helt klart laddad med positiv energi och inspiration. I mitt förra inlägg citerade jag Carl Anders Gerstel och i detta inlägg citerar jag Jennika Smedberg:
Det är nåt magiskt med en del samtal. Behöver inte handla om nåt särskilt, men det ska finnas någon slags intensiv närvaro för att magin ska framträda.
Förutom denna trevliga helg på Grevagården har vardagen rullat på med hästarna hemma. Sen sist jag bloggade har Ingvar hunnit med ytterligare en provridning, två hopp-pass med Amanda, två dressyrpass och fyra uteritter med mig samt en promenad med Micke. Dressyrpasset i måndags kväll var ett som jag kommer minnas länge. Jag testade nämligen att rida byten i språnget på Ingvar för första gången och det gick långt över förväntan. Samtliga försök stampade han i istället för att vilja ge sig iväg. Lite bentrassel blev det men också ett rent byte redan vid detta första försök. Riktigt häftigt! Jag tror faktiskt han skulle kunna lära sig detta på ett bra sätt om tiden funnits.
Lusse har ridits av mig tre gånger; en uteritt och två pass på bana/ridhus. Vid ett av de tillfällena lämnade jag över honom till Helena efter uppvärmningen då hon ska rida honom på ÅFFs KM till helgen. Han har även hunnit med sex uteritter med mamma och en med Helena.
Tinglas igångsättning rullar på. Hon har hunnit med att träna lite program till KM med Amanda ett pass, ridas i skogen av Amanda ett pass och av mig fem pass. Hon känns och ser helt fantastisk ut och blir genuint lycklig varje gång jag sitter på hennes rygg.
Qharma jobbar också på. Hon har hunnit med en uteritt, två dressyrpass och två tömkörningspass med mig samt två promenader med Micke. Jag har köpt en ny sadel och i den blir det mycket enklare att påverka henne då den är tillräckligt vid för att inte lägga sig snett minsta lilla jag trampar över.
Bella och Vivan är mest söta. Jag har tagit en promenad med Bella och då Ingvar åkt räknar jag med att hinna med att lägga lite mer fokus på henne.
Ett domaruppdrag har också avverkats. Hösten har varit ganska lugn på såväl den som tävlingsfronten för egen del. Ytterligare två eventuellt tre starter återstår samt två dagars domaruppdrag. Sedan väntar vintern och uppladdning och styrketräning inför nästa år. Efter en helg som denna är jag ännu mer nöjd med mitt val att satsa på Fjordhästen. Härliga individer med lika härliga människor kring sig – kan det bli bättre?
Avslutningsvis några bilder på mina favoriter från helgen på Grevagården:
Kronos - blivande man till något eller några av mina ston. Det finns inte så mycket mer man kan önska av en hingst. Han har ett underbart temperament, tre bra gångarter, god hoppkapacietet, preg, rikligt med tagel och en härlig utstrålning. 
