Friends 2017 och vaccinationsreaktion
I helgen gjorde mamma och jag vår traditionsenliga resa till Stockholm och horseshow i Friends. I år var vi där hela dagen på fredagen; såg dressyren, gick på mässan och såg kvällsshowen. Sen vände vi åter på lördagen för att se mer dressyr. Lördag eftermiddag veks åt att gå på stan innan tåget gick hemöver. En trevlig helg på alla vis blev det! Årets shopping syns här ovan. Till Lusse ett schabrak med tre kronor samt ett rundsytt blingpannband. Till Tingla vintertäcke från Börjes, "åka bort-täcke" från Eskadron, ett tävlingsträns med tyglar, ett blingpannband. Till Qharma en höpåse som hon förhoppningsvis inte kan döda. Till alla: Kolla masken, "tre sköna borstar för 40 kr" och "ta två tyglar för 300 kr" samt 12 klisterlindor för 200 kr. Till mig: två ridbyxor med 500 kr rabatt, billig tröja från Börjes, back in track handskar, två Fjordhästar i plast till min samling samt en tavla med Fjordingar.
I år var det Gulmåras Zeke med ägare Marta och Stina Persson som agerade monterhäst för Svenska Fjordhästföreningen. Roligt tycker jag, då Marta och Stina är vänner till oss ända sedan tidigt 90-tal då vi möttes på en hopptävling i Hudiksvall. Då red de sin Tina och jag min Gulette. Sedan dess har många hästar passerat, inte minst våran Lucidor som vi ju köpte av just Marta och Stina. Om vi inte köpt Lusse är jag tveksam om jag haft de hästar jag har nu. Jag hade ju på den tiden helt gått över till stor häst men tack vare alla framgångar jag haft med Lusse kom lusten att skaffa en egen gul smygnde. Detta blev verklighet i form av Tingla då vi köpte gården och resten är historia. Med andra ord är detta en bekantskap jag sätter stort värde i.
Lusse har ju haft en veckas vila pga mammas ridsällskap var bortrest och även mamma och jag reste ju bort under veckan. Men i måndags var det dags att kicka igång honom igen på Ingrid-träningen. Lusse verkade ha vilat sig i form för han kändes toppen! Fin var han också i sitt nya schabrak. 
I dag fick jag rapport att mamma och han varit ute på en härlig uteritt så nu är ordningen återställd och vi är tillbaka i vanliga rutiner.
Tingla har jag ridit fyra pass. Tre av dem i skogen där hon fått jobba lite mer i snön och ett av dem efter vägen mot Norafors så det innebar en del backträning. Hon har varit fin och vansinnigt pigg. Det märks att hon börjat komma upp i kondition och hon har precis som sin pappa väldigt lätt att bygga både kondis och muskler. Jag ser så mycket fram emot säsongen 2018 med henne. Beslutet att betäcka henne var så rätt. Hon är en häst som alltid ger 100% och det är så lätt att bränna broarna med en sån individ och överanstränga den såväl fysiskt som psykiskt. Nu har hon fått mer tid att växa i sin kropp och vi har hela vintern att bygga styrka. Sen är det mitt ansvar att variera träningen med henne inte minst vad gäller intensitet så att det inte blir för mycket. Det är så lätt med en häst som bara vill! 
En annan fördel med att jag betäckte henne är såklart att det resulterade i Vivan. Jag är löjligt förtjust i Vivan. Man kan inte vara ledsen i hennes närhet. Hon är ullig, söt, busig, kaxig, social i en enda salig blandning. 
Bella är ju allt som oftast ett A-barn men det finns en sak hon inte tycker om: att bli stucken. I onsdags förra veckan var Gunnar här för att vaccinera Qharma mot abortvirus, ge Bella hennes årliga spruta mot botulism samt A2/stelkramp samt påbörja Vivans grundvaccinationer mot detsamma. Qharma uttryckte sitt missnöje mot detta genom att ruska på huvudet men i övrigt var det inga stora protester. Vivan stod i stort sett blick stilla och knaprade morötter. Men den annars så godmodiga Bella tyckte att detta var en riktigt dålig idé och ville helst gå ifrån hela grejen. Hon är ju vaccinerad tre gånger tidigare och vid första tillfället var hon lugn men de andra gångerna reagerade hon som nu - detta tycker hon inte om. Så om någon har ett tips på hur man kan få hästen att gilla sprutor lite mer tar jag tacksamt emot det.
Tingla har reagerat starkt på vaccination mot A2-virus vid två tillfällen. Första gången var hon tre år och då fick hon hög feber, över 40 grader, i flera dagar och var rejält hängig. Andra gången var i år då hon högdräktig med Vivan i magen blev svullen i benen, stapplig och hade svårt både att röra sig framåt och att vända runt. Detta höll i sig ca fem dagar. Övriga år har hon inte fått några besvär alls av vaccinationen. Jag måste ju säga att jag inte alls ser fram emot att vaccinera henne, med tanke på att hon reagerat så pass starkt vid två tillfällen. Eftersom Vivan är hennes dotter var jag även orolig för hur hon skulle ta vaccinationen men det gick bra, ingen som helst reaktion där. Bella däremot som inte haft reaktioner tidigare fick en kraftig svullnad på halsen som ömmade, dock ingen feber eller annan allmänpåverkan.
Qharma har aldrig reagerat på vaccinationer som tur är. Jag var lite i valet och kvalet hur jag skulle göra med vaccination mot abortvirus men med tanke på att Tingla ska tävlas och tränas och att de går i samma hage valde jag att vaccinera. Nu åker jag inte ut så ofta med Tingla och jag brukar aldrig ha uppstallning så det minimerar ju smittoriskerna lite men valet föll ändå på att vaccinera detta år.
Qharma har motionerats en del. Amanda och jag har ridit henne ett pass var i skogen i snön. Qharma har varit pigg, glad och fin. Sen har jag tömkört henne efter vägen plus lite jobb på volter/fyrkantsspår på en parkering två pass samt en promenad. Bilden nedanför är från i morse. Visst har hon en härlig uppsyn? 
Helgen i Stockholm fyllde definitivt upp inspirationsnivån och det tror jag även det kommande veckoslutet gör. Då är det nämligen dags för stor domarkurs, alla domare från lätt till svår klass i Dalarna och hela Norrland är inbjudna till en tvådagars kurs med både teori och praktik. Jag ser fram emot härliga dagar med många intryck, matnyttiga kunskaper och härligt umgänge!
