Första SM-kvalet i hamn

I söndags var Lusse och jag på tävling och red en lokal LA.4. Jag visste att programmet var på gränsen till för svårt för hans nuvarande utbildningsståndpunkt men valde ändå att rida det för att ta ett SM-kval och få lite mer rutin. Lusse har känts väldigt fin den sista tiden och då jag tränat programmet har det också känts mycket bättre än då jag red det i våras på tävling.

Jag brukar ju klaga på Shiras fokus och berömma Lusse för hans sätt att vara med mig. Dagen till ära var det dock Lusse som var på ofokuserat bushumör. På framridningen ville han helst springa med huvudet i töltande Islandshästform och skutta lite käckt med bakdelen åt olika håll. Jag vet inte om det var det blåsiga vädret, tävlingsplatsen som är öppen och nära E4-bygget, de långa sporrarna eller att han fått fodret påökat med hela 5 dl denna vecka. Men helt lättridet var det inte. In i collectingring som var utomhus och då kändes han riktigt bra. Plötsligt kommer det en mycket lågflygande helikopter. Det smattrade öronbedövande och Lusse blev självklart rädd. Jag trodde för en sekund han skulle sticka med mig men så kom han till sans och gjorde halt och sa "det är okej, för det har du sagt matte". Otroligt stolt över hans agerande. Och det säger en hel del om vår relation.

In på banan och nu hade han tappat lite fokus igen av helikoptern. Traven gick ändå helt okej, mest sexor, en sjua och en femma. Bakdelsvändningarna var dåliga, men det får jag ta på mig. Vi måste träna mer på dem! Skritten var bra, där inkasserade vi tre sjuor. Galoppfattningen också bra, sjua igen. Men sen blev det bara tok i vänstergaloppen, skutt, snubbel och byten vilket kostade massor av poäng. Höger galopp lite bättre men inte så bra som på träning. Fick några underbetyg där också, svårt att läsa varför då skrivaren inte var av bästa sort, det var kladdigt, ofullständiga kommentarer och så pass mycket felstavningar att det var svårt att se vad domaren verkligen sagt ibland. Avslutet okej, lite vingel i ryggningen och fattningen men det är svårt att göra den på medellinjen. Slutkritik 6, 5.5, 6, 7, 6.5 så det var jag som fick cred och inte Lusse denna dag. Positivt var ganska jämn i formen. Negativt det jag redan vet, saknas bärighet i galoppen främst och vi ska visa mer mellangångarter. Det är ju styrkegrejer, så det är något vi jobbar på. Detta var troligen vår sämsta gemensamma uppvisning men det gav ändå ett SM-kval på 58.90% så vi har i alla fall en ganska hygglig lägstanivå!

Film från ritten kommer här:

...och några bilder:

Söt är han i alla fall, den lille busen! Mamma och han ska kampera ihop i skogen hela veckan, jag har fått positiva rapporter från måndag och tisdag. Jag kommer att klättra upp på honom till helgen. Lördag blir det ridning i Jättendal och på söndag ska han gå Matsträning.

Knattarna fick jobba i söndags då vi kom hem från tävlingen. Först ut var Qharma. Jag frågade Micke om inte han kunde leda Shira som bara skulle skrittas så jag kunde få testa att tömköra Qharma med lite draghjälp. Qharma gillar att gå i ryggen på Tingla i hagen och på mig då vi promenerar så jag tänkte att det kunde vara ett vinnande koncept. Det var det också. Andra gången med gjord på ryggen och hon betedde sig som en vuxen häst. Gapade stort för bettet och på med tömmarna och iväg bar det! Vi körde runt sandtaget. Det innebär ca 20 min i skogen och 10 min efter trafikerad väg. Qharma tyckte det var jätteskoj i skogen! Hon gillar kuperad terräng. Hon stannade upp och tog en matbit ibland men travade glatt ikapp då jag bad henne. Inte ett dugg rädd för pisken utan tog drivning precis som i den bästa av världar. Hon tog även styrning som om hon gjort detta massor av gånger. Det började regna då vi var ute så bilarna stänkte vatten på hemvägen men Qharma brydde sig inte ett dugg om det heller. Ett riktigt A-barn! Hon ville väl rädda familjehedern kanske. Så nu känns det som om Qharma kanske är en körhäst hon med. Hon kändes verkligen som född i selen, på samma sätt som Tingla gjort det. Dessutom var Shira hur söt som helst och stannade upp lite och vände sig om då vi kom efter "går det bra knatten, farsan Baloo ska visa dig hur det går till i skogen" tror jag hon sa. Fröken yrväder som äldre tryggt sällskap, ja varför inte! Tiderna förändras.

Tingla och jag körde en sväng på andra sidan bron, bl.a. lite offroad och kryssade mellan träden och över stock och sten. Det är superkul, enligt Tingla. Hennes drömyrke skulle nog vara att dra timmer i skogen tror jag. Vi travade även en del på hemvägen.

Shira var jag ute och backjobbade i går på regnvåt grusväg som var härligt sviktande att galoppera på så det yrde i öronen. I dag hade hon planerad vilodag. Jag har städat sadelkammaren och friserat alla fyra. Vi har kommit in i någon slags regnperiod. Det ska inte bli bättre väder förrän till helgen. Då stundar Matsträning, så det är något att se fram emot!

17 sep 2013