Det vita staketet
Sex dagar sen jag skrev sist och det har varit full rulle. För Shiras del laddar vi mot årets sista tävlingar. Hon ska tävla två klasser/dag söndag denna helg och lördag nästa helg. Shira känns över lag kanon just nu. Så lugn och nöjd i all hantering, hage och stall. Går och filosoferar om vi är ute i skogen. Det känns inte som samma häst. Vore det inte för att hon går bättre än nånsin i träning skulle jag nästan undra om det var något fel på henne. För första gången i sitt liv använder hon energin till rätt saker hela tiden. Hon är som en Rolls Royce att trimma på men i allt annat som en gammal hederlig Volvo.
Söta vänner
Sen jag skrev sist har hon trimmats tre pass, gått två pass i skogen. Det ena var promenad med klättring -matte måste också jobba på flåset! Och det andra var tömkörning i alla gångarter med en jättefin häst. Vi testade också lite tramp på hemvägen, det gjorde hon bra. Precis som sin mamma har hon ganska lätt för det. Trimpassen har varit på tre olika platser. Dels har jag trimmat henne ett pass här hemma på banan efter framskritt ute i ett helt underbart krispigt höstväder. Det passet var ett rent lösgörande pass med mycket övergångar och flytta, lossa. Dels har Johanna ridit henne ett pass. Då var vi på banan i Kovland och hon var superfin redan från start. Det är så roligt att stå på marken och se henne mellan varven, att se den skillnad jag känner då jag rider.
Det tredje trimpasset var i morse på SRK, träning för Ingrid. Eftersom det vankas tävling ville jag jobba med sådana linjer. Vi började med att Ingrid fick hjälpa mig ställa in kandaret. Jag säger bara: ta aldrig isär ett kandar och glöm vilka remmar som satt var eller vilka hål du använde sist. Det finns oanat många möjligheter och kombinationer! Jag tror bridongen hamnade ett hack högre nu men det kändes väldigt bra så den får förbli där. Vi inledde i alla fall med lite skolor. Det kändes bra när jag med det nya tänket att jag har en tyngd i högerbenet kom ner på rätt sittben. Sitter jag där jag ska så gör hon det hon ska. Sen red vi vanlig och förvänd galopp. Shira var mycket mer uppe och framme än sist. Jag fick bra tips om hur jag ska rida den förvända. Att våga sitta kvar på ytter och ha kvar formningen hela vägen. Hon byter ju inte, och detta gör att jag slipper problemet med omställningen då jag ska över i rättvänd igen där hon tidigare ibland brutit av. Sen över till enkla byten. Och oj så enkelt det blev då jag gjorde som Ingrid sa och vågade höja handen lite och låta henne skritta igenom. Sen checkade vi av travlängningarna som var riktigt bra i dag. Hon fick också titta lite på skritten som jag tycker är svår. Shira skrittar bra men jag vet inte riktigt hur jag ska visa henne bäst. Nu fick jag lite tips kring hur jag kan tänka i övergångar mellan och ökad skritt. Jättenöjd med Shira i dag! Hon var verkligen fokuserad på uppgiften och framme utan att vara het eller spänd. Hon är så rolig och enkel att rida när hon är sån här. Man blir knappt svettig.
Shira som 5-åring med Calle efter en av deras många lyckade starter
Lusse har jag ridit en gång sen sist jag skrev och det var i söndags. Vi red ett pass med mkt galoppjobb, fattningar och intervaller samt lossa nacken i trav och en hel del klättring. Han kändes jättefin. Jag helklippte honom samt friserade innan jag red så han ska vara snygg till helgens tävling. Mamma rider honom mycket nu och det fungerar jättebra. De har ridit ut fyra pass sen sist jag skrev och jag får bara positiva rapporter varje gång. Hon kommer att rida ut två pass till denna vecka också tar jag ett trimpass här i stan på fredag inför söndagens tävling.
Tingla har fått jobba tre pass sen sist. Hon har sladdat banan med sin lastpall två gånger och tömkörts ute en gång. Hon är så duktig. Nu sist var hon laddad och lite busig det såg man på henne redan i stallet. Det var dessutom skymning och katterna hade helskoj på ridbanan, sprang runt och slogs och gjorde gigantiska skutt. Tingla funderade på om hon skulle spralla lite hon med men efter en enkel tillsägelse slappnade hon av igen och jobbade på så fint med harvningen. Hon är verkligen duktig på att dra och det känns bra att veta att jag har kontakt med henne även då det händer nåt lite extra. Det är väldigt lite flykt i Tingla och det ser jag som otroligt positivt när det kommer till körning.
Tingla och Smillah -katterna vill jämt vara med hästarna
Qharma har jobbat två gånger hon med. En promenad på en för henne ny väg som gick jättebra. Och ett pass tömkörning som hon också fick högsta betyg på. Nu körde vi lite längre, längs trafikerad väg, förbi grannen som bygger om sitt hus med alla ljud det innebär, över bron och in i skogen. Micke hade henne i grimskaftet i början men då vi kommit ut i skogen körde jag själv, både skritt och trav. På hemvägen hade han henne i grimskaft förbi bygget, annars körde jag själv. Jätteduktig Qharma! Men hon vill inte gå på de vita strecken på vägen, de äter hästar hävdar hon.
Qharma börjar bli riktigt stor! Som synes på bilden ovan har hon växt om sin ett år äldre kompis. Jag är bara glad för det, med hennes långbenta modell får hon gärna bli så stor som möjligt. Drömmen vore en Fjording i Ataris storlek med hennes gång. Så stor lär hon ju inte bli, men kanske stor kat d.
Förutom alla uppladdning inför tävling hade jag i helgen domaruppdrag båda dagarna. Jättekul! Jag är så glad att jag blivit så mycket anlitad i år, det är en heder varje gång eftersom det trots allt finns ganska många domare att välja på häromkring numera. I lördags var jag och dömde en regional tävling, tre klasser LB.2, LA.4 och Msv C.2. Många fina hästar och glada funktionärer gjorde en riktigt bra dag. På söndagen dömde jag ett klubbmästerskap. Utöver de placerade så var det roligt att få se en hel del gröna hästar komma ut och testa vingarna på dressyrbanan för första gången. Några av dem tror jag dessutom med träning kan bli riktigt vassa i framtiden.
Avslutar med en bild tagen en morgon förra veckan innan jag for till jobbet. Vi bor nog på en av jordens vackraste platser.
