Älskade fjordhästar
Efter alla resor är det ganska skönt att landa hemmavid innan jobbet drar igång nästa vecka. Hästarna går fortfarande ute dygnet runt men kommer att flytta in snart. Det har varit skönt att kunna ha dem ute ett par veckor och få lite sovmornar. Eller ja, Tingla och Qharma gick ju ute i Skåne också så de har bott ute 2,5 månad. Vi har hunnit med att städa ur stallet så där är fint och rent och redo för inflytt. Ingvar har inte gått upp något i vikt alls av dygnet runt bete och vila. Han är verkligen lätt att hålla i "visningsskick". Vandrar eller stressar aldrig som hingstar ibland kan göra utan han äter då han är hungrig och resten av tiden sover han, spanar på brudarna eller kör sina motionsrejs. Tingla och Qharma har intagit en viss rondör men jag tror det kommer att lösa sig nu då de börjar sova inne och motioneras. Lite trivselrund kan man ju också få vara då man ska bli mamma. Det är en markant skillnad på deras temperament nu som dräktiga. Båda är mildare och lugnare, i synnerliget Tingla.
Denna veckan har jag och Micke tagit ut dem på promenad 3 x ca 30-40 min. Jag har även ridit ut Tingla ensam en sväng. Det var första kvällen jag kom hem från Skåne. Jag var ensam hemma och Tingla var sutten på en gång på 2,5 månad och det var 10 minuters sadelprovning under veckan före jag for till Danmark. Men jag kände mig fullkomligt trygg med att klättra upp på hennes rygg och sticka ut ensam i skogen. Så har det alltid varit med Tingla, den kontakt jag har med henne är speciell, jag litar på henne till 100%. Nu var det ju länge sedan jag red henne men det stod helt klart att allt jag lär mig på Ingvar när det gäller timeing, sits och inverkan gynnar även mina och Tinglas gemensamma prestationer. Tingla är i mångt och mycket Ingvar i tjejversion. Lite mindre både till storleken och i gången, lite kvickare, ännu lite känsligare men annars helt enkelt väldigt lika. Den ridning de två inbjuder till passar mig som handen i handsken.
Ingvar har också fått komma igång efter vilan. Första passet tömkörde jag honom, framskritt ute och sedan en kvart på banan. Han var jättefin och rörlig. Dagen därpå var det dags att klättra upp på hans rygg. Även denna dag framskritt ute och sedan 20 min på banan. Han var så fin att håren nästan reste sig på ryggen på mig. Den ridkänsla jag har på honom när det är som bäst har jag aldrig haft på någon annan häst. Jag är så tacksam att jag fått möjligheten att utvecklas tillsammans med honom. 
Två bilder på Ingvar från SM
Dagen därpå var det dags för uteritt. Ingvar som stått ensam inne i stallet då vi var ute och gick med tjejerna (jag lämnar aldrig någon häst ute ensam i hage, sticker vi ut med två får den tredje stå i stallet) hade varvat upp lite och det humöret tog han med sig ut på tur. Mats trodde att Ingvar hade potential för piff och puff och efter denna ridtur kan jag meddela att det har han. Lite bus i blick och det gnäggades och spänstades på en hel del men i sann Ingvaranda var han ändå stencool för yttre intryck såsom möte med traktor med hoppande skäp på vagn bakom, att vi red förbi då grannen flisade högljutt i sågen osv så jag satt mest och fnissade åt honom. Efter snart ett halvår tillsammans känner vi varandra ganska väl och det känns som vi boundade en hel del på SM, jag känner mig trygg med honom även då han är pigg. Dagen därpå gjorde vi tvärtom, jag tog in Ingvar för ridning först och lämnade tjejerna i hagen. Då var han som vanligt, dvs pigg men fokuserad och cool. Jag har sålt av Shiras sadlar och köpt en som jag ska ha på Ingvar i första hand men den ligger även riktigt bra på Tingla, Lusse och helt ok på Qharma. Det är markant lättare att sitta på Ingvar i denna som har mer stöd än cc-sadeln jag haft på honom. 
Lusse har fått jobba på hela tiden sen SM, en liten minivila på fyra dagar då mamma hade ont i knäet bara. Denna vecka är han riden av mamma två pass, Mia ett pass och mig ett pass. Han kändes jättefin så det ska bli roligt att starta träningshösten med honom nu i samband med att jobbet och vardagen drar igång igen.
I dag gjorde Micke och jag en liten utflykt till Helena och Amanda för att Micke också skulle få träffa Ingvars lillebror Vidar. Han verkade redan ha landat i sitt nya hem som synes. Härlig kille! Ingvar är ju också väldigt trygg i sig själv och det verkade även de andra två i syskonskaran som jag såg i Danmark vara. Mamma Denna verkar prägla sina föl på ett väldigt bra vis. 
Jag avslutar med att visa Ingvars kritik från utställningen i samband med SM. Alla som läst den tråd jag startade om Orion på sidan Fjordhäst på facebook inser det roliga i att det om Orions heldanske son står mycket god rastyp. 
