75-årsjubileum och EM på Vilhelmsborg

När jag fick möjlighet att hänga med på ett riktigt Fjordäventyr, nämligen Danska fjordhästavelföreningens 75-årsjubileum samt EM för Fjordhäst i grenarna hoppning, dressyr, sportkörning och allround, var jag inte sen att tacka ja. Så förra onsdagen tog jag tåget ner till Hässleholm och på torsdag morgon rullade jag, Emma, Åsa och Helen söderut. Det blev fyra väldigt intensiva men helt underbara dagar med ett härligt gäng. 

Vi valde att främst inrikta oss på att se de arrangemang avelsföreningen ordnade, dvs medaljkåring för ston och valacker samt hingstpremiering. Emellanåt smet vi iväg och tittade på hoppning och dressyr då det var ekipage som lockade lite extra. Danmark hade även sitt DM i dressyr och där deltog bl.a. Ingvars halvbror (samma mamma) Optimist Halsnaes som jag sett en hel del klipp på och tyckt var fantastiskt fin och det intryck jag fick av honom IRL förstärkte bara detta. Här kommer några bilder på Optimist:







Hingstpremieringen går lite annorlunda till i Danmark. Två-årshingstarna visas minst två gånger så "en dålig dag" går inte att skylla på. Förutom veterinärundersökning, visning + trav på hårt underlag ute visas de inomhus både lösa i alla gångarter och vid hand i skritt och trav. Därefter sker en första sortering och ytterligare en visning innan den slutgiltiga sorteringen sker och man får veta vilka som går igenom. Vi såg även deras materialprov, dvs ridet bruksprov. Där visades 4-årshingstarna av sin ordinarie ryttare i ett program som var på LC-nivå och därefter reds de av två olika testryttare. 



Jelte, en av treårshingstarna som inte gick igenom

Även stona visas på hårt underlag och lösa i ridhus så även galoppen bedöms. I Sverige har vi ju fem bedömningspunkter vid premiering, här var det nio och sedan ett betyg för helheten. Förstod jag det rätt så stod de för rastyp, huvud/hals, bål, bakdel, framben, bakben, skritt, trav, galopp. Bland stona visades bl.a. Ingvars halvsyster Sanna Halsnaes e Rånn med 989789878 och fina 9 i helhet. Hon hade ett föl e Ørjar vid sin sida som fullkomligen flöt fram i ridhuset. Vilken trav! Sanna kom på plats 6 av 28. Stoet som vann belönades med 10 i helhet! Det var första gången ett sto fått det. Här är från höger till vänster de bästa stona i finalen. Sanna med föl som nr sex från höger.





Sanna Halsnaes med föl

På kvällen fick vi möjlighet att besöka Ingvars uppfödare Vibeke och Sören Juellund. De har en mindre gård nu än på den tiden Halsnaes var som störst då de dragit ner på hästantalet på grund av åldersskäl men kvar på gården fanns bl.a. Ingvars mamma, dvs Tinglas farmor, Denna Halsnaes 18 år gammal. Det var så roligt att se henne. Jag har ju tyckt att Tinga är lik farmor då jag sett henne på bild och IRL var likheterna ännu större. Denna Halsnaes, årets sto i Danmark två gånger. Dels då hon blev bästa tvåårssto och dels då hon som femåring blev nummer ett bland medaljstona. Även Dennas mamma Henna har blivit årets sto i Danmark så det är en riktigt häftig stolinje som ligger bakom min Tingla. Denna har lämnat tre godkända hingstar, Ingvar, Optimist och Njord och fått föl 14 år i rad. Nu var hon dock ej dräktig. Sören och Vibeke tog sig god tid att visa alla sina hästar för oss, inte bara i hage utan de tog fram dem och visade vid hand. Vi fick en väldigt trevlig stund där på gården. Det kändes lite som att få ta del av ett stycke Fjordhästhistoria då Halsnaes torde varit det största Fjordstuteriet genom tiderna. Jag fick också en förebild inom häst denna helg. Att se Vibeke visa häst var helt fantastiskt. Hon visade Sanna med föl helt själv. Fölet satt fast i en gjord vid sin mor. De var säkert inne i ridhuset i närmare 1,5 h i samband med att årets sto skulle kåras och både mor och föl var idel tålamod och skötte sig fullständigt klanderfritt trots att en del av de andra fölen busade runt med sina ledare. Samma sak då hon visade Vidar på hingstvisningen och hästarna hemma på gården på torsdagkvällen. Hon bara tittade på hästarna hon hanterade med mild blick och så stod de som ljus. Somliga har det bara, och jag har aldrig sett en människa ha sån kontakt med häst som Vibeke. 



En sexton år gammal bild på samma par:



Här är en länk där man kan se bilder på de ston som varit "årets sto":

http://www.fjordhest.dk/index.php/avl/84-generel-avlsinfo/125-arets-hoppe

Fredagen veks nästan helt till att se på hingstar från 2 till 5 år och vi skaffade oss några favoriter. På lördagen var det därför lite extra spännande att se vilka som gick vidare och vem som skulle bli årets hingst. Ingvars halvbror Vidar Halsnaes e Rånn, dvs en helbror till godkända hingstarna Njord och Optimist samt Sanna som jag skrivit om ovan, gick ej igenom. Han belönades med 7 i helhet. Då vårt intryck av honom varit rakt igenom gott ända från då vi träffade honom hemma hos Sören och Vibeke på torsdag kväll genom alla visningar på Vilhelmsborg så la vi ett bud på honom för mina bekanta Helena och Amandas räkning. Vi hade order om att hitta "Tingvar" åt dem och jag tror inte man kan hitta mer Tingvar än Vidar Halsnaes. En mild, vänlig, trygg individ med ett extraordinärt gott lynne. Kloka ögon, byggd i balans. Dessutom ännu lite valpig och med mycket utvecklingsbara gångarter. Det blev affär och ju mer vi hanterade honom ju mer rätt kändes köpet. Att hantera en okänd tvåårshingst på en stor tävlingsplats och ändå känna sig helt trygg med honom är nog inte så vanligt. Alla som mött honom i detta äventyr på vägen hem till Sverige har blivit väldigt förtjusta i honom. Vidar - en häst att älska. Och nu bor han hos Amanda och Helena och det ska bli så roligt att få följa honom. Här kommer en radda bilder på Vidar Halsnaes, dansken som blev norrlänning: 









Kvällarna på Vilhelmsborg gick inte heller av för hackor. På fredagen hade vi kräftskiva och på lördagen var det jubileumsmiddag i ridhuset. Söndagen valde vi att ägna åt att titta på tävlingar samt showklasserna. Roligast för min del var att se klassen "årets hingst" dvs en klass där endast hingstar som varit årets hingst fick delta. Med i klassen var Ingvars pappa Orion Halsnaes (årets hingst 1997), Citat Halsnaes (årets hingst 2001), Trollfin (årets hingst 2007), Kneist Skovå (årets hingst 2008), Optimist Halsnaes (årets hingst 2013), Ninjar (årets hingst 2014) samt Oliver Vårby (årets hingst 2016). En helt fantastisk samling av hingstar men då Orion kom in i ridhuset var det som luften stannade. 27 år gammal kom han in med en pondus och en min av "Grabbar, ni kan gå hem nu. Kungen är här!" Och så blev det, Orion vann klassen efter att ha showat loss rejält under lösvisningen. För Emma och mig var det nog lite extra kul att se då Ingvar verkligen är en kopia av pappa då det gäller minspel, manéer osv. Hoppas verkligen Ingvar också kan få bli så gammal och åldras på samma vis. 















Måndag morgon rullade tåget hem mot Norrland igen efter en fotosession i hagen med Fjelltor, pappa till Tinglas och Qharmas blivande föl. Men vilken helg vi haft! Jag längtar redan till nästa gång. Denna helg gjorde också helt klart för mig att någon brun häst behöver jag inte mer. Jag har fått se hästar av sådan kvalité och med sådan kapacitet inom dressyr när det gäller ridbarhet, gångarter och lätthet att hindret för att komma upp i klasserna om jag hade en sådan skulle vara jag och inte hästen. Så för mig blev helgen även ett sätt att vända blad. Här kommer att bli enbart gult och väl hemma har jag även skickat in en ansökan om stuterinamn. Fler planer finns men de kommer när allt fallit på plats. Tack Emma, Åsa och Helen för att jag fick hänga med på detta äventyr och även tack till Annelie och Maria för trevligt umgänge under dessa dagar! 



Jag avslutar med att visa en del av bilderna jag tog på Fjelltor. Jag känner mig väldigt nöjd med hingstvalet och ser fram emot våren. 














 

 






11 Aug 2016